Byrði betri
berr-at maðr brautu at
en sé mannvit mikit;
Citatet, som är första halvan av vers 11 i Hávamál (eller Den höges sång) översätts i Erik Brates översättning från 1913 till:
Bättre börda
man bär ej på vägen
än mycket mannavett.
På något sätt kändes citatet lämpligt eftersom jag tänkte ta upp skillnaden mellan att använda statistik och att förstå statistik. Återigen måste jag (tyvärr) exemplifiera med Sundbyberg och den styrande svekkartellen.
Inledning
Politiker gillar statistik, och jag är inget undantag där. Det går att hitta statistik på det mesta och det är inte svårt att hitta statistik som — till synes — kan styrka vilket argument som helst. Det krävs dock att man faktiskt studerar underlaget för att kunna avgöra om de slutsatser som dragits är korrekta. Ofta sammanfattas undersökningar på felaktiga sätt, eller gör påståenden om någonting som inte mätts. Låt mig ta några exempel på felaktigt användande av statistik:
- Data som inte har någon koppling. För en beskrivning av detta på engelska, se Correlation does not imply causation på engelska wikipedia. Man har alltså två dataserier, exempelvis antalet bilolyckor per år och antal länder som har dödsstraff och så jämför man dessa och försöker hitta ett samband. Ett känt exempel på hur man kan komma till horribla slutsatser med denna metod är statistiken som “visar” att den globala uppvärmningen beror på att vi har så få pirater.
- Statistik med flera varierande parametrar. Om man ska använda statistik för att visa någonting så måste man låsa alla parametrar utom det man studerar. Vill man visa att vatten kokar snabbare på en gasspis än en elspis så ska man använda samma vattenmängd, samma vattentemperatur, samma typ av kastrull, maxnivå på alla spisar inblandade, etc och bara variera typ av spis. Inom samhällsfrågor blir detta ofta svårt eller omöjligt — vi kan inte exempelvis gå bak i tiden till 2006 och ändra så att sossarna vinner för att sedan kunna göra en jämförelse — utan då får man göra det bästa av situationen. Ska man jämföra hur väl den borgerliga regeringen hanterar inflationen jämfört med en socialdemokratisk så använder man skillnaden mot EU-15 istället för den lokala inflationen, eftersom vi historiskt har legat väldigt nära EU-15. (Jag förenklar en hel del här, och det blir givetvis inte vetenskapligt i mitt exempel)
- Underlag: Statistik måste omfatta en tillräckligt stor del av den grupp som undersöks för att den ska vara rimlig. Man kan inte göra opionsundersökningar på en person, eller på en homogen grupp, etc.
- Slutsatserna måste vara rimliga ur den datamängd man har. Om man har statistik över svenskarnas köttätande så kan man inte dra slutsatser om vår potatiskonsumtion.
Men, nu till några exempel:
Exempel 1: Sundbyberg är en grön kommun eftersom vi har så få bilar
Detta påstående finns på den s.k. Sundbybergsbloggen:
Vi i den rödgröna majoriteten jobbar utifrån visionen om en stad för alla – en grön och miljövänlig stad i framkant. Därför är den rapport från SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) som presenterades tidigare i veckan helt i linje med den vision vi jobbar utifrån, dvs att i Sundbyberg ska man kunna avstå från bilen.
Det man ska utläsa här är givetvis två saker:
- Att Sundbyberg har få bilar är ett tecken på att vi är en grön kommun
- Detta är vänsterkartellens förtjänst
Men, är det verkligen så? Är det ett tecken på en miljövänlig kommun att det finns få bilar? Nej, självklart inte. Till att börja med måste man förstå de data som refereras till. Dessa kommer från SIKA, dvs Statens institut för kommunikationsanalys. Där påstås bland att annat att Solna kommun skulle vara biltätast i landet, men som min partikamrat Martin Andreasson visar, så stämmer det inte alls utan Sikas siffror bygger på var en bil är registrerad; inte var den rent fysiskt befinner sig. Jag citerar därför helt enkelt Martin:
Det betyder att alla tidningsbudens bilar är registrerade i Solna, liksom alla Skanskas tjänstebilar och byggfordon från Kiruna till Skanör.
Så, vad innebär det? Jo, det innebär att vi inte kan dra några slutsatser om biltäthet utan enbart om huvudkontorstäthet. Desto viktigare blir då följande stycke från Martin:
Om man bara tittar på personbilar som ägs av vanliga människor blir antalet 247 per 1 000 invånare, alltså bara en tredjedel. Då är Solna inte längre biltätast i landet, utan den tredje minst biltäta kommunen (efter Stockholm och Sundbyberg).
Och, vad kan man då säga är gemensamt för dessa tre kommuner (dvs Solna, Sundbyberg och Stockholm)? Jo:
- Det är tättbebyggda kommuner med många invånare per kvadratkilometer. Det råkar vara länets tre mest tätbefolkade kommuner och också tre av landets mest tättbefolkade kommuner.
- Det är kommuner som täcks av både bussar, tunnelbana och pendeltåg. Inom en snar framtid har alla tre även tvärspårbana. Det är alltså kommuner som ligger i en region som satsat på kollektivtrafik.
- Kollektivtrafiken i respektive kommun har inte drivits från ett kommunperspektiv utan ett landstingsperspektiv.
Så, i korthet; att Sundbyberg har få bilar beror på vårt läge och vår demografi och på beslut tagna i landstinget. Det har ingenting med kommunledningen att göra. Däremot är det antagligen så att den bilistfientlighet som präglar nuvarande styre gör kommunens bilister arga och irriterade, men mig veterligen så påverkas bilinköp av ekonomi och behov, inte av hur fientlig kommunledningen är.
Exempel 2: Sundbyberg är kommunen med mest/bäst valfrihet
Ok, nu blir det bara löjligt. Socialdemokraterna slår sig på bröstet över att Sundbyberg är bäst på valfrihet men det stämmer inte det minsta.
Det som är sant är att Sundbybergs kommun rankas högt enligt ett väldigt underligt rankingsystem som har tre stora svagheter:
- Värderingen är för grov. Det finns tre nivåer på poäng, 0-2 poäng, på ett antal områden, där man får poäng efter valmöjligheterna. Men, både 5 och 15 alternativ ger maxpoäng.
- Rankningen bygger inte på siffror utan på enkätsvar. Kommunerna (och då oftast någon tjänsteman) har poängsatt sig själva. Det innebär att det finns utrymme för missuppfattningar, felaktiga svar, etc. Nu tror jag att de flesta kommuner svarat sanningsenligt, men frågan är i hur många kommuner som det är en tjänsteman som inte kan en viss verksamhet som svarar på enkäten.
- Rankningen är extremt riggat mot små kommuner. Om två kommuner har samma värden så vinner den kommun som är minst.
Låt oss ta ett exempel:
- Kommun 1 har 15 alternativ inom barnomsorgen och 10.000 invånare.
- Kommun 2 har 5 alternativ inom barnomsorgen och 9.000 invånare.
- Kommun 3 har 2 alternativ inom barnomsorgen, men den tjänsteman som svarat har dålig koll på just den verksamheten (eftersom han/hon jobbar med någonting helt annat) och svarar att man har 5 alternativ. Kommunen har 9.500 invånare.
Enligt den ranking som görs skulle då Kommun 2 få bäst ranking, kommun 3 komma tvåa och kommun 1 sist. Men, sanningen är ju att kommun 1 har mest valfrihet, och kommun 3 är sämst.
Det är också därför som Sundbybergs kommun kommer högst i rankingen, för att vi är en liten kommun. Det spelar ingen roll att Stockholm har fler alternativ att välja på, eller om de skulle ha färre invånare per alternativ. Stockholm kan helt enkelt aldrig bli rankat högst med en så grov modell för rankningen.
Eller, i korthet; hela systemet är gjort så att det premierar små kommuner.
Sammanfattning
Så, i sammanfattning; man ska aldrig dra fram en undersökning, eller statistik, och påstå att detta säger ditten och datten om man inte åtminstone skummat undersökningen. Det gäller att förstå de siffror som man hänvisar till också.
Eller i korthet, man bör ha med sig mycket mannavett [enl. SAOB: mänskligt förstånd, naturligt förstånd, yttre sinne, manz vit, mansvit, människan tillhörande andlig förmögenhet, moget förstånd] när man använder undersökningar och statistik för att backa upp sina argument.