Miss Li – Oh Boy

Det var länge sedan jag postade en musikvideo, och eftersom det är helg och jag pÃ¥ sistone fullständigt snöat in pÃ¥ Miss Li sÃ¥ kommer här hennes musikvideo ”Oh Boy”. Kan definitivt rekommendera den senaste plattan, ”Songs of a ragdoll”.

Tänk vad man kan hitta :)

Gick igenom en del foton för att skapa några fotoalbum på mitt facebook-konto, och hittade den här gamla videon.

Den är frÃ¥n augusti 2005 (eller möjligen senare under Ã¥ret, lite osäker) och är frÃ¥n en av mina kamraters svensexa. Eftersom videon utstrÃ¥lar sÃ¥ mycket glädje sÃ¥ tänkte jag dela med mig av den 🙂

Färdigdiskuterat

Det har nu gått mer än två veckor sedan Lena Holfve fick Dagens media att publicera hennes lögner och mer än en vecka sedan jag kom hem från min internetlösa semester och fick läsa dravlet.

Det är en alldeles för lång tid för att fortfarande älta detta, om och om igen, och för mig känns det färdigdiskuterat. Dessutom är imorgon min sista semesterdag och på onsdag börjar jag jobba igen, så jag väljer att avsluta; för min del i vilket fall.

Det mesta som behöver sägas har redan sagts i föregående inlägg, utan detta blir mer en summering. Innan Lena Holfve satte igång sin kampanj mot dvdforum och dess moderatorer (däribland mig) så ledde en googling på namnet Lena Holfve till Lenas olika projekt och företag (kulturpool, talskrivarna, osv) liksom till recensioner av hennes böcker och till information på svenska Wikipedia.

Numera finns på första sidan länkar både till min blogg, liksom till Jonas Aronssons blogg. Går man till sidan två hittar man en tråd på dvdforum där hennes fånigheter belyses, och man hittar även länkar till andra som skriver om hur förbannat korkat hon betett sig.

I korthet får den som googlar på frasen ”Lena Holfve” upp en hel del information som inte framställer Lena Holfve i en särskilt god dager. Inte vad jag skulle kalla att vårda sitt varumärke.

Älska lagom

Boken Älska lagom, den som Lena Holfve ansåg sig behöva skydda, gav vid en googling tidigare träffar på Lenas sida på kulturpool, liksom ett antal recensioner, och annat som positivt byggde upp varumärket Älska lagom (kan man prata om varumärken i det här sammanhanget? ja, ja, någon lär väl rätta mig om jag använder termen felaktigt) och den blogg som hon störde sig på fanns långt ner i listan över länkar.

Numera innehåller första sidan länkar till en tråd på dvdforum, liksom till bloggar som kritiserar hennes agerande. Om det var att skydda det värde som titeln Älska lagom hade så har hon lyckats ganska dåligt alltså.

Reklam

Även om det var oombedd reklam, och reklam som jag helst hade sluppit, så har Lenas kampanj varit bra reklam för mig och min blogg. Under förra veckan var bloggen uppe på plats 44 på bloggtoppens politiklista vilket är ungefär dubbelt så bra som vanligt (den brukar ligga mellan 90 & 110, på en höft) och på blogtoplist var den uppe på plats 21. Bloggen hade dessutom besökssiffror i nivå med Federleys blogg, och med tanke på att jag knappt publicerat någonting under sommaren så beror en klar majoritet av träffarna på Lena Holfve.

Till råga på allt så har juli varit den mest välbesökta månaden i bloggens historia; till och med fler träffar än under september förra året (då det som bekant var val). Eftersom jag inte postat mycket annat än historien om Lena Holfves smutskastningsförsök så verkar det troligt att dessa besökssiffror är tack vare Lena Holfve. Så, tack för alla nya besökare som du genererat Lena.

Jag skulle misstänka att även dvdforum haft fler besökare än vanligt, men jag har inga siffror på detta ännu.

Sammanfattning

Det sker fortfarande några få inlägg i tråden hos Dagens Media, men tråden börjar bli ganska ointressant. En viss diskussion sker även på dvdforum, och ibland kommer det nya inlägg på flashback, men i korthet verkar de flesta — däribland undertecknad — ha ledsnat på Lena Holfve och hennes posse. Hade det inte varit sommartorka är dessutom frågan om någon media ens hade brytt sig om Lena Holfves krokodiltårar.

Fredagsmusik

Ett lite mindre allvarlig inlägg. Den här gången har jag valt ut några artister inom segmenten elektronisk musik och/eller hardcore. Gillar man inte de två musikstilarna lär inte nedanstående videos vara särskilt intressanta.

Inleder med Atari Teenage Riot. Deras musik kan kategoriseras som elektronisk hardcore

Därefter det svenska bandet Cat Rapes Dog som startade som ett mer elekroniskt band, men som mer utvecklades åt elektropunk-hållet.

Jag avslutar med Hardcore-bandet Black Flag vars betydelse tyvärr ofta kommer i skuggan av dess sångare Henry Rollins.

Fredagsskoj

Har missat mitt en-gång-per-vecka-lite-mindre-seriösa inlägg några gånger, så nu är det mer än dags.

Temat denna gÃ¥ng blir ”artister vi glömt”. Inledningsvis blir det en video med Leila K som är ett tragiskt människoöde. Efter ett snabbt genombrott tillsammans med Rob’n’Raz och lÃ¥ten ”Got to get” hade hon en kort, men intensiv, karriär kantad med skandaler. I mitten av 90-talet gick det snabbt utför och numera nämns hon mest — vid de fÃ¥ tillfällen hennes namn nämns alls — i mindre smickrande sammanhang.

TrÃ¥kigt att en sÃ¥ talangfull tjej gÃ¥r ner sig, och — rent sexistiskt — tycker jag dessutom att det är synd pÃ¥ en sÃ¥ pass söt tjej (imperfekt pÃ¥ det omdömet dock). Här blir det videon ”C’Mon now”. Helst hade jag velat ha hennes cover pÃ¥ ”Ça plane pour moi” men den fanns inte pÃ¥ YouTube.

Jag fortsätter i Sverige med gruppen Electric Boys som aldrig fick det genomslag de förtjänade. Man kan inte säga annat än att Conny Bloom hade stora planer för bandet, men för de flesta är de antagligen — tyvärr — mest kända för samarbetet med Svullo i lÃ¥ten ”För fet för ett fuck”. Här blir det dock en live-video med lÃ¥ten ”Get Nasty”

Nästa grupp är även de svenska, men det vore synd att kalla dem bortglömda; de har snarare aldrig slagit igenom. Bandet ifråga är Machinae Supremacy. Kvaliteten på videon är ingen höjdare, men det var den bästa jag kunde hitta. Hur som helst så gillar jag deras blandning av hårdrock och chipmusic (eller bitpop).

Slutligen så avrundar jag med gruppen Ubangi som kanske inte är så känd, men två av medlemmarna är det; Cia Berg[1] (alla som var tonåringar under 80-talet minns henne antagligen för programmet Bagen som visade musikvideor) och Orup. Jag hade helst velat ha med låten Monster ombord men eftersom jag inte kunde hitta den på nätet fick det bli den här charmiga videon istället.



Med risk för att bli — allt för — personlig sÃ¥ har jag ett minne av en tonÃ¥rs-crush riktad mot Cia Berg. Jag torde ha varit i 14-15-Ã¥rsÃ¥ldern.

Fredagsskoj (filmklipp)

Det har inte blivit så mycket bloggande som jag hade hoppats den här veckan, och nästa vecka ser ganska körig ut också. Med lite tur ska jag kunna få något fler inlägg klara den veckan dock.

I vilket fall, inför helgen kommer här ett mer lättsamt inlägg igen. Denna gång är temat film. Jag börjar med en remix av de tre Evil Dead-filmerna, där musiken är skapad genom att klippa ihop olika ljudeffekter. Ganska charmigt, och extra roligt givetvis om man sett filmerna så att man greppar referenserna. (Den som är allergisk mot skräckfilmer och blod bör dock undvika detta klipp)

Nästa klipp är en lite mer traditionell musikvideo där man tagit en låt och sedan klippt ihop en massa filmklipp till den. Eftersom det är en del snygga klipp från Star Wars får den vara med ändå:

Den tredje videon är en mix av ett antal framträdanden med David ”Elsewhere” Bernal, med musik av Fatboy Slim. De flesta känner antagligen igen honom frÃ¥n Heinekens reklamfilm, men jag valde den här eftersom jag för nÃ¥gra Ã¥r sedan sÃ¥g en videosnutt med honom frÃ¥n Kollaboration. Imponerande rörelsemönster kort sagt.

Nästa video är en cover, eller egentligen inte. Någon har roat sig med att klippa ihop olika tal med George W Bush, så att det bildar sångtexten till Sunday, Bloody Sunday.

Slutligen två musikvideor där man tagit klipp från olika anime-serier. Den första är en klassisk musikvideo av den här typen, och har man sett någon dylik så har man garanterat sett denna. Särskilt om man varit på någon av Mangakais visningar. Den första videon har klipp från Shin Seiki Evangelion (Neon Genesis Evangelion) som är en av de mer kända Mecha-serierna, som innebar en nytändning för den genren. Dessutom skadar det inte att det för ovanlighetens skull är bra musik, och inte den tuggummi-pop som oftast finns med i anime-musikvideos.

Sista videon har klipp från en anime som jag personligen är mer förtjust i, trots att den kan vara lite svår att hänga med i ibland, nämligen Shoujo Kakumei Utena (Revolutionary girl Utena). Den innehåller dessutom en skön cover på Hit me baby one more time.

God Inc

Från min partikamrat Henrik (tack!) fick jag ett tips om en serie kallad God, Inc.. Det verkar vara en hemmagjord tv-serie, och fyra avsnitt finns för tillfället upplagda på YouTube.

Jag väljer här att klippa in avsnitt 1, vill ni se övriga tre får ni gå till YouTube och se klippen där.