Jag provar att blogga live, vilket innebär att den här posten kommer att uppdateras allt eftersom.

Interpellationer

Kvälllen inleddes med interpellationer, dvs oppositionens chans att ställa frågor till det socialdemokratiska minoritetsstyret.

Intressant här var följande:

• Enligt socialdemokraterna är det Folkpartiet som låst fast sig i driftsformer trots att det är de som driver tesen att det måste finnas en kommunal gymnasieskola; en gymnasieskola som ligger i Solna kommun och som socialdemokraterna aldrig lyckats driva utan stora underskott.
• Nu när socialdemokraterna inte längre sitter i opposition behöver de inte längre driva sina lögner om att vi tvångsprivatiserar, utan de kunde nu i öppen debatt erkänna att så har aldrig skett. Positivt, men var det så svårt att säga när ni satt i opposition?

Uppdatering 1:

Under medborgarförslagen diskuterades framförallt 30-gränser och farthinder. Tyvärr saknade jag helt arbetsmiljöperspektivet i denna diskussion. Det stora problemet med fartdämpande åtgärder är att dessa ofta är i form av vägbulor; vägbulor innebär att yrkesförare får en sämre arbetsmiljö och därför bör man vara extremt restriktiv med dessa på sträckor som — exempelvis — används för busstrafik.

Uppdatering 2:

Därefter valde det socialdemokratiska minoritetsstyret att fortsätta med att besvara sina egna motioner. Dock ska Johan Reuterham ha kudos för att han framhöll att även alliansen hade bra yrkanden på denna punkt.

Uppdatering 3:

En trevlig nyhet var att nya medborgarförslag fick presenteras av förslagsställaren vilket är att bra sätt att föra fullmäktige närmare medborgarna.

Uppdatering 4:

Ett antal planärenden togs upp, bland annat där parkmark skulle användas för att bygga bostäder. Här kan vara värt att notera att vänsterpartiet anser att det är ok att bebygga parkmark så länge som man bygger hyresrätter.

Uppdatering 5:

Det blev votering på flera planärenden, vilket tyvärr inte är så spännande som det låter eftersom partipiskan brukar vina ganska ordentligt på sådana. Den riktigt stora frågan var dock ärende 24 & 25 som handlar om vad kommunen ska göra med marken kring Bällstaviken. Folkpartiet driver här linjen att det är viktigt att värna strandområdet så att det ska vara tillgängligt för kommunens invånare och så att även Sundbyberg får en strandpromenad som kan tjäna som en oas.

Tyvärr har det socialdemokratiska minoritetsstyret valt att satsa på en stenhård exploatering där bebyggelsen kommer att minska invånarnas möjlighet att använda detta som ett rekreationsområde. Med husbebyggelse som går alltför nära vattnet så avskärs tillgängligheten för medborgarna. På vissa ställen förs diskussioner om att bebyggelsen ska sträcka sig över promenadstråken vilket ger en instängdhet, blockerar sol och luft och skapar en otrygghet. Det kan dessutom vara värt att ha i åtanke att bebyggelse alltför nära vattnet är en riskfaktor om vattennivåerna stiger.

Uppdatering 6:

Väldigt många voteringar blev det på planärenda. Tänk vad mycket enklare och snabbare dessa skulle gå om Sundbyberg kom in i 2000-talet och införde elektronisk votering.

Uppdatering 7:

Vid 20.45 hade fullmäktige tagit sig igenom de tunga punkterna och kommit till valärendena som mestadels rörde sig om fyllnadsval.

Eftersom det är ett bra band och jag dessutom känner trummisen så passar jag på att på pusha lite för bandet Kuling.

Lyssna gärna på låten som ligger upplagd flera gånger; den växer med varje lyssning.

I senaste numret av Mitt i Sundbyberg tar de upp problematiken kring parkering i västra Duvbo. Problemet uppstod eftersom många företag slutade erbjuda fri parkering (då det enligt skatteverket var en löneförmån som skulle beskattas) och en del av bilarna flyttade då till de gratis parkeringsplatser som finns i Duvbo.

Detta var givetvis inte uppskattat av de boende, som i sin tur kontaktade kommunen. Förvaltningen och nämndens politiker var då överens om att en lösning var att man enbart skulle kunna parkera i två timmar, vilket löste det problemet.

Tyvärr var beslutet inte helt genomtänkt — och detta är ingen partiskiljande fråga eftersom alla i nämnden var överens — utan det skapades ett nytt problem; nämligen de boende i området som har bil men som saknar parkeringsplats. Det är nämligen brist på parkeringsplatser. De hade hastigt — men mindre lustigt för dem — ingen stans att parkera utan de blev tvungna att ta bilen till jobbet för att slippa böter.

Detta går antagligen att lösa, och återigen över blockgränsen, genom att införa någon form av boendeparkering i området. Så långt inga problem, förutom att vi borde ha varit snabbare med att ta fram en ny lösning och att ärendet kanske borde ha utretts noggrannare innan beslut togs.

Däremot är det väldigt störande med den attityd som nämndens ordförande, Jan Jogell (S), uppvisar i tidningen där han säger:

Här har vi alltså en fråga för stadsbyggnadsnämnden där en del invånare har fått problem på grund av den lösning som nämnden valde, och nämndens nuvarande ordförande viftar bort det som en icke-fråga. Visst, man kan invända att nämnden tog beslutet när det var borgelig majoritet, men Socialdemokraterna var med på beslutet och man kan inte bara vifta bort problem med att de skulle vara “välfärdsproblem”. Om vi som politiker kan lösa ett problem så bör vi också försöka göra det, inte vifta bort problemen.

Men, det är å andra sidan i linje med hur Socialdemokraterna i Sundbyberg agerar; de anser sig ha rätt att överpröva allt som medborgarna tycker och bestämma vad de egentligen borde tycka. Inte helt oväntat från ett parti som lever för makten men som inte har en aning om vad de ska göra med den; förutom att roffa åt sig så mycket arvoden och partibidrag som möjligt.

Som jag tidigare uppmärksammat så verkar det från Socialdemokratiskt håll finnas en vilja att legitimera sitt handlande i Sundbyberg; att få det att framstå som om Socialdemokraterna faktiskt är ett folkrörelseparti som respekterar demokratiska processer.

Detta i sin tur eftersom de säkerligen inser att de agerat moraliskt förkastligt och att de faktiskt kör över folkviljan i Sundbyberg. Nu har en av kommunens ledande socialdemokrater skrivit ett inlägg om att alliansen har en tveksam syn på demokrati, vilket i sammanhanget verkligen är att kasta sten i glashus.

I sakfrågan kan man konstatera att det svar från alliansen som Nathalie hänvisar till kanske inte var alliansens mest välformulerade, och att visst bör även fullmäktigeledamöter från en tillfälligt majoritet — även om denna tillfälliga majoritet saknar demokratisk legitimitet — kunna lägga motioner. Men, det finns fler aspekter av det hela.

Det som framstår som lite konstigt — för att ta det här specifika fallet — är när vänsterpartiets gruppledare (som just gruppledare) skriver en motion och lämnar in. Sedan sitter han i beredningsmöte, som representant för vänstern, och bereder svaret på den motion han skrev.

Några timmar senare sitter han i kommunstyrelsen, som kommunalråd och vänsterpartiets gruppledare, och röstar igenom S-minoritetens (dvs hans egen) svar på motionen.

Slutligen sitter han i kommunfullmäktige och diskuterar och röstar igenom (förutsätt att det socialdemokratiska minoritetsstyret har lyckats säkra en majoritet) sitt eget svar på sin egen motion.

Detta framstår som extremt absurt. En företrädare för ett av stödpartierna i det Socialdemokratiska minoritetsstyret tar upp en massa tid och resurser för ett ärende som hade kunnat beredas andra vägar.

Det man måste komma ihåg är att interpellationer, enkla frågor och motioner är oppositionens enda sätt att driva politiska frågor, där just motioner är oppositionens enda sätt att lyfta sådana politiska frågor som annars inte hade hamnat på dagordningen. Eftersom Socialdemokraterna väljer att köra över folkviljan så kan de politiker som faktiskt respekterar demokratin och folkviljan enbart driva folkets vilja på ett sätt; genom motioner.

Om då den tillfälliga majoriteten sitter och lägger en massa egna motioner så blockerar den därmed behandlingen av oppositionens motioner, genom att det faktiskt tar tid att bereda motioner och oftast behandlas motioner i den ordning de kommer in.

Eller det kanske är det som är meningen; på samma sätt som Socialdemokraterna blockerade jobbiga motioner under förra mandatperioden så försöker man nu se till att oppositionens motioner ska fördröjas så mycket som möjligt. Inte helt oväntat av ett parti som den här mandatperioden kör över folkviljan i sin ambition att roffa åt sig så mycket som möjligt, och inte så oväntat av ett parti som under förra mandatperioden vägrade att respektera oppositionen utan istället gav nonsenssvar på interpellationer.

Men visst, det finns ingenting som förhindrar ett styre — inte ens ett Socialdemokratiskt minoritetsstyre som är moraliskt korrupt och extremt tillfällig — att skriva (och behandla) sina egna motioner, men det bör i mitt tycke sparas för ledamöter som har det som primär väg att påverka politiken. En nämndordförande och ett kommunalråd har andra vägar att bedriva politik och det är kort sagt oförskämt att blockera oppositionens möjligheter att påverka genom att ha en massa motioner som hade kunnat behandlas andra vägar.

Jag släppte ett pressmeddelande idag baserat på gårdagens första möte med stadsbyggnads- och miljönämnden. Tyvärr brukar vi få dåligt genomslag på våra pressmeddelanden, men försöka duger eller trägen vinner som det brukar heta.

Som jag redan skrivit så var jag i Thailand över jul och nyår. Här kommer lite bilder från resan (och nej, ingen politik i det här inlägget). Tyvärr blev jag tvungen att skriva om hela inlägget eftersom Windows live writer (som brukade fungera fint) fick totalspel och totalförstörde inlägget.

Redan första dagen hittade brorsbarnen poolen på hotellområdet och därefter var de nästan bosatta där.

Samtidigt gav det mig möjlighet att prova den “julklapp” som jag köpte till mig själv; en kamera som är vattentät ner till tio meter. Mycket rolig att ha med sig, även om jag fortfarande föredrar min systemkamera på land.

Ibland gick det dock att få med sig även brorsbarnen ner till stranden (som låg hela 50 meter från hotellrummen) och även om de tyckte att vågorna var lite jobbiga ibland så verkade de uppskatta det.

En bit bort på stranden låg även den restaurang som vi frekventerade en hel del. Menyn var mer en åsiktsförklaring än en meny, men personalen var trevlig, priserna bra och käket klart gott. Billiga drinkar var det också

Även om vi vuxna glatt skippade julfirande och julklappar så fick brorsbarnen julklappar på julafton; hade nästan varit lite elakt annars. Inte helt oväntat var det ett uppskattat moment av semestern.

Svägerskan provar kokosmjölk, den riktiga sorten, vilket inte är en höjdare. Smakar som pressat hö, på ett ungefär.

Solnedgång på stranden. Solen gick verkligen ner snabbt. Hade egentligen ett perfekt fototillfälle, men från det att jag gick och hämtade kameran tills jag var tillbaks så var solen i ett mycket lägre läge. Bilden blev inte helt fel, men inte det jag var ute efter.

En höjdare var lefantsafarin. Det kröp lite grann i magen när det var kraftiga nedförsbackar eftersom stolen kändes lite ranglig och “säkerhetsbältet” var typ en tygrem, men definitivt värt priset. Tyckte dock synd om den elefant som tvingades kånka omkring på mig.

Tvärt emot vad en del av mina bekanta tror så är jag ingen badkruka. Däremot spenderade jag så stor del av min uppväxt i vatten att det krävs något extra för att jag ska bada. Thailand hade det där extra och jag badade minst två gånger per dag.

Absoluta höjdpunkten för mig var dock snorklingen. Jag hade lätt kunnat spendera både tre och fyra dagar på detta, och jag blev verkligen sugen på att ta dykcert. Dock var det inte helt trivialt att fota. Dels hade jag lite svårt att se vad kameran såg och dels hade jag fullt upp med att titta mig omkring. Tänkte dock klippa ihop lite filmklipp senare i månaden som ger en bättre bild.

Att ta självporträtt av sig själv, under vatten, medan man har fullt upp med att snorkla är inte helt trivialt

Ytterligare ett snorklingskort.

Stilstudie av min yngsta bror när han snorklar.

Stilstudie av min inte riktigt lika mycket yngre bror.

Och slutligen ett kort från nyårsafton.

Jag har nu landat i Sverige igen, efter två sköna veckor i soliga Thailand.

Bilder och liknande kommer upp under veckan; just nu är min dygnsrytm inställd på Thailändsk tid, vilket gör att det känns som klockan fem på måndag morgon. Därmed börjar det definitivt bli dags att knyta sig.

Passar på att önska ett gott nytt år med detta foto från årets första skälvande minuter.

Samtidigt hoppas jag på att 2008 blir ett bättre år än 2007, ett år då demokratin återigen blir mer än ett uttryck och att väljarnas vilja i Sundbyberg faktiskt respekteras.

Tyvärr är sannolikheten för detta ganska låg så länge som svekkartellen sitter på makten.

Mitt nyårslöfte för 2008 blir att fortsätta påminna om hur Michael Spira, Arne Wijkman, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kör över väljarna enbart för att gagna sig själva.