Kryssa Mattias

Liberal fritidspolitiker i Sundbyberg

De som är beredda att ge upp väsentliga friheter för att få
lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet.
(Benjamin Franklin)

  • Nya inlägg

  • Senaste kommentarer

  • Senaste Trackbacks:

  • Allmänt

  • Andra bloggar

  • Liberaler

  • Mer från/om mig

  • Politik

  • Politiska bloggar i Sundbyberg

  • Kampanjer

    • Stöd Israel
  • Ekonomiskt stöd

  • Länkregistrering

  • Technorati

  • Networked blogs

  • Licensvillkor

  • Creative Commons License
    Alla texter och alla bilder är licensierade under en Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell- Dela Lika 2.5 Sverige Licens.
  • Arkiv för månaden mars 2010

    Ändringar i opinionen

    Skrivet av Mattias den 30 mars 2010

    Jag skriver sällan om opinionsundersökningar, då de är svårtolkade och svänger en hel del. Som Carl Melin påpekar på DN Debatt så behöver metoderna för opinionsundersökningarna anpassas till ett annat samhälle med andra kommunikationsformer och med mer rörliga väljare.

    Dessutom är det inte resultatet på träning som räknas, utan det är match-resultatet — dvs de siffror som räknas ihop på valdagen — som räknas.

    Samtidigt så pekar både DN (DN/Synovate, 26/3) och Aftonbladet (Aftonbladet/United minds, 30/3) på att skillnaden mellan blocken minskar, där alliansens partier går framåt, samtidigt som de rödgröna backar.

    Det är egentligen inte så konstigt. I över tre år har de rödgröna kunnat kritisera regeringen utan att bli synade på vilken politik de själva vill föra. Om man jämför regeringens politik med en idealbild så är det självklart att regeringens politik framstår som mindre bra; det går helt enkelt alltid att förbättra en politik (även om alliansens för en bra politik, och gör ett långt bättre jobb än de rödgröna gjorde förra mandatperioden). Om väljarna då får frågan om de vill ha alliansens bra politik, eller en ännu bättre politik, så väljer de givetvis den ännu bättre politiken.

    Men, det är inte det valet som vi ställs inför på valdagen, utan då ska väljarna välja mellan alliansens politik och de rödgrönas politik, och när de rödgröna tvingas tala om sin egen politik så tappar de också väljare. Extra tydligt blir detta i United Minds undersökning där Miljöpartiet tappar rejält. Media har nu gullat med Miljöpartiet i ett år, men när media äntligen börjar granska vilken politik som de står för — och när väljarna inser att miljöpartiet inte alls står för en rödgrön skatteväxling utan istället en röd-röd skattechock — så tappar de också i opinionen. Sedan är frågan om medias granskning har börjat i tid, eller om den är tillräcklig.

    Vi kan bland annat se att Miljöpartiet vill återinföra friåret om de kommer till makten. Efter att alliansen äntligen fått fart på landet igen, och att det numera lönar sig att arbeta igen, så vill Miljöpartiet bryta den utvecklingen och införa belöningar för drönartillvaro, där man ska få betalt för att pilla sig i naveln i ett år. Om skattesystemet belönar de som kostar skattemedel, istället för att belöna de som drar in skattemedel, tror ni då att vi får mer pengar till offentliga utgifter, eller färre? Svaret är givetvis att staten får in mindre pengar, och vi får därmed mindre pengar att satsa på de områden som verkligen behöver stärkas.

    För oss som bor i Stockholm vore det dessutom katastrofalt om Miljöpartiet (och Vänsterpartiet) fick igenom sin vilja och därmed stoppade förbifart Stockholm. Förbifarten behövs, och då inte primärt för bilisternas skull, utan för kollektivtrafikens. Vi utnyttjar redan spårbunden trafik (tunnelbana och pendeltåg) maximalt. Det enda sättet att transportera fler personer kollektivt (på kortare sikt, att bygga ut den spårbundna trafiken är svårt, dyrt och tar lång tid) är genom fler bussar. Bussarna åker på vägar och om vägarna är fullproppade med bilar så kommer de inte fram. Genom att bygga förbifart Stockholm så avlastar vi Essingeleden och en del andra vägar i Stockholm, och därmed får vi plats med fler bussar.

    Förbifart Stockholm står alltså inte i kontrast mot kollektivtrafiken, utan det är en vital del i satsningen på kollektivtrafik i regionen. Här ska jag dock berömma Socialdemokraterna som har insett detta och som ställer sig bakom förbifart Stockholm. Problemet för Socialdemokraterna är bara att de samarbetar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet som båda säger blankt nej till förbifarten. Med ett rödgrönt styre blir det därför ingen förbifart Stockholm.


    Läs mer om opinionsundersökningen hos Seved Monke, Tokmoderaten och Kent Persson.

    Läs mer om förbifart Stockholm hos Seved Monke, Mark Klamberg, Maria Wallhager, Magnus Andersson, Nina Larsson, Lotta Edholm och Per Ankersjö.

    Postat i Sverige, Trafik, Valet 2010 | 3 Kommentarer »

    Kommunfullmäktige 29/3

    Skrivet av Mattias den 29 mars 2010

    En kort rapport från kvällens fullmäktige. Jag uppdaterar den allt eftersom.

    Första frågan som behandlades (förutom formalia) var finanspolicyn där vi från Folkpartiets sida bl.a. yrkade på större försiktighet kring borgensåtaganden.

    Därefter följde kvällens längsta (?) debatt, som handlade om direktiv till Norrenergi Miljö AB och Norrenergi AB angående kraftvärmeverksprojekt. Helene Hellmark Knutsson (S) inledde ovanligt vagt, och verkade nästan öppna upp för en annorlunda bedömning från sossarnas sida; även om det alltid är svårt att bedöma sådant från ett inledningsanförande.


    Uppdatering 1: Carl Grufman (M) anmärkte framförallt på den ekonomiska aspekten, där vi ser hur kostnaderna rusar och totalkostnaden har ökat till det dubbla jämfört när diskussionerna började.

    Därefter fick Helene in en smash på Grufman när hon ställde frågan om Carl ansåg att även Moderaterna i Solna var oansvariga för kommuninvånarnas pengar. Helt korrekt påpekade dock Carl att politikerna i Solna får ta sitt ansvar för deras del av kostnaden, medan vi som politiker i Sundbyberg ska ta ansvar för Sundbybergs del av kostnaden.

    I den ekonomiska diskussionen saknades en stringens från Helene, då hon på punkten innan (finanspolicy) uttryckt att vi skulle vara försiktiga med borgensåtaganden, men på denna punkt var det (enligt henne) ingen risk eller kostnad för kommunen eftersom det “enbart” handlade om ett borgensåtagande.

    Det är korrekt att ett borgensåtagande inte kostar någonting (mer än eventuellt högre ränta på framtida lån) just nu. Däremot står vi för hela kostnaden om projektet inte bär sig och Norrenergi hamnar i ekonomiskt trångmål.

    Från miljöpartiet och Siyamak kom det vanliga svamlet om att detta skulle vara en miljösatsning. Säg som det är istället; ni vill plocka ut mer pengar ur Norrenergi och för att kunna göra det måste Norrenergi expandera. Några positiva effekter för miljön får vi dock inte från ett kraftvärmeverk (men däremot flera negativa)


    Uppdatering 2: Bengt Sjöholm (KD) tog upp en insändare som Siyamak (MP) skrev under för ett år sedan, där han ville värna Järvafältet. Nu vill han istället bebygga det. Något som Siyamak aldrig kunde ge svar på.

    (Sedan verkar Siyamak ha fått lite hybris eftersom han inte tyckte att han behövde vänta på ordet utan istället kunde gå i svaromål lite som han själv ville)

    Johan Storåkers (FP) tog upp att det finns annat i livet (och i livskvalitet) än pengar och ekonom, och även om ekonomi är viktigt för mig så kan jag inte annat än hålla med. En stad måste bestå av mer än stenstaden och industrier, utan det måste finnas gröna oaser; parker, gångstråk och orörd skog. Det handlar om att finna ro i tillvaron, och om att kunna se annat än asfalt och betong om man bor i en stad.

    Johan påpekade även att RUFS:en (Regional Utvecklingsplan För Stockholmsregionen) inte alls pekar ut något behov av ett kraftvärmeverk i regionen, och att vi till och med riskerar att få en överkapacitet i regionen. Då har vi inte bara ett ekonomiskt riskprojekt som förstör vår sista orörda skog, utan vi bygger ut någonting som inte kommer att råda brist på.


    Uppdatering 3: Däremot kom Jan Jogell (S) med det vanliga skitsnacket om att det inte alls är grönt där uppe, och att man ska “skydda” naturreservatet genom att bygga ett kraftvärmeverk. Finns det verkligen någon som — på allvar — tror att man skyddar ett område genom att bygga industriell verksamhet precis bredvid den?

    Jan Jogell hänvisade även till översiktsplanen, vilket han givetvis har all rätt att göra. Däremot är översiktsplanen inget argument mot den linje som Folkpartiet driver, så argumentet hade noll relevans.


    Uppdatering 4: Bengt Sjöholm (KD) påpekar det orimliga i Jan Jogells (S) påstående att Kymlinge blir grönare ju mer vi bygger i området.

    Berit Berggren (S) använder härskartekniker och påstår att de som är emot kraftvärmeverket inte satt sig in i frågan. Även hon (liksom Siyamak) hänvisar till en enig styrelse i Norrenergi vilket givetvis är irrelevant. Jag skulle också ha röstat nej om jag satt i styrelsen eftersom beslutet är bra för bolaget. Det är Sundbybergs kommun som beslutet är dåligt, och som lokalpolitiker i Sundbyberg bör vår lojalitet vara till våra väljare och inga andra.

    Beri påstår också att det inte finns någon annan plats, vilket inte är ett korrekt påstående, men hon erkänner att kostnaderna fördubblats (åtminstone)


    Uppdatering 5: Nu blir jag förvånad. Debatten varade bara i en timma (och knappt det ens). Jag hade räknat med det dubbla, minst. Votering begärs i frågan. 26 Ja, 24 Nej och 1 avstår (som var en miljöpartist). Ja betyder i det här fallet att kommunen ska gå vidare med att förstöra Kymlingeskogen för all framtid och skapa ett industriområde som granne till naturreservatet.


    Uppdatering 6: Ärende 10, som är en avsiktsförklaring för bl.a. Kymlinge hade ingen egentlig debatt, eftersom det är ett följdärende. FP + C + KD + M yrkade avslag, men svekkartellen tvingade igenom även detta.


    Uppdatering 7: De tre motionerna på dagordningen bordlades eftersom de är lagda av Nina Lundström (FP) och hon hade inte möjlighet att delta på just detta kommunfullmäktige.

    På medborgarförslaget om dansbana tyckte svekkartellen (dvs S+V+MP plus de två ledamöter som svikit väljarna) att kommunen ska lägga medel på detta. Från de borgerliga partierna tycker vi att det finns viktigare saker att satsa pengar på.

    Därefter rasade resten av fullmäktige på i högt tempo. Sex (6) medborgarförslag skickades till de nämnder där de skulle behandlas, och ett antal valärenden gicks igenom. Där kan man framförallt notera att Shirley Magné avsagt sig alla sina uppdrag (och sin fullmäktigeplats) då hon bytt parti till miljöpartiet. Man kunde bara önska att alla ledamöter i fullmäktige var lika rakryggade, men Michael Spira och Arne Wijkman fortsätter att håna väljarna genom att sitta på moderata mandat och samtidigt rösta med svekkartellen.


    Uppdatering 8: 19:38 kom vi fram till kvällens interpellationsdebatt som handlar om varför svekkartellen blundar för de hemlösa i kommunen. Eftersom fullmäktige gått ganska snabbt hittills så skulle den här debatten kunna dra ut på tiden. Till skillnad från förra gången då de hemlösas situation diskuterades i fullmäktige så erkänner numera sossarna i alla fall att det finns hemlösa i kommunen.

    Dock verkade det inte inledningsvis som om debatten skulle bli så lång som jag trodde, utan det var mest Erica och Helene som argumenterade mot varandra. Även Stefan Bergström (C), och någon till var uppe i debatten.

    Den person i kommunen som har det politiska ansvaret för de hemlösa är dock Bert Jageby (V) och han hade inte så mycket att säga; han talade mest om fler hyresrätter och förebyggande verksamhet, men ingenting om de hemlösa eller hur vi kan hjälpa dem på kortare sikt (och då framförallt akuta åtgärder så att vi slipper se hemlösa som dör i väntan på hjälp).

    Ibland framstår det som om Vänsterpartiet har den cyniska strategin att så många hemlösa som möjligt ska lämna kommunen så att vi ska “slippa” problemet.

    Som ett resultat av Berts inlägg så var det ett antal personer till som ville upp i talarstolen, däribland Mariam Osman Sherifay (S), Carl Grufman (M) och Johan Storåkers (FP). Dock kunde inte Bert svara på frågan om varför de inte vill ge stöd till de frivilligorganisationer (däribland RIA) som gör en ovärderlig insats för de hemlösa.

    Detta gjorde att vi fick en ordentlig debatt kring de hemlösas situation i kommunen, men vi fick fortfarande inga svar från de rödgröna om vad de tänkte göra för att förbättra situationen.


    Uppdatering 9: Fullmäktige tog slut rekord-snabbt, redan klockan 20:10, dvs fullmäktige höll på i drygt två timmar (då vi startade senare än vanligt, 18:00) . Detta trots två ganska intensiva debatter.

    Postat i Kommunfullmäktige, Sundbyberg | Kommentering avstängd

    Höstens kulturtips

    Skrivet av Mattias den 26 mars 2010

    Jag tänkte stänga av allt vad politik heter under helgen, så jag avslutar veckan med ett kulturtips.

    Via Operaloggen hittade jag höstens program på operan i Malmö, som har flera intressanta uppsättningar på gång.

    Själv tänkte jag försöka åka ner och se någon föreställning av Madama Butterfly som både har intressanta vokalister, men som dessutom dirigeras av min bror. För att vara petig så är det delat dirigentskap så jag kommer inte att boka biljetter (eller resa) förrän jag vet vilka föreställningar han dirigerar.

    Finns det tid (och möjlighet) är jag dessutom lite sugen på att se Hemligheter. Nyskrivna verk är alltid lite av en chansning, men den verkar spännande.


    Dessutom måste jag se till att komma iväg på någon föreställning på Operan här i Stockholm under året. Jag har presentkort som jag måste använda, men det är så tråkigt att gå på opera själv bara.

    Jag funderar på att gå på Figaros bröllop som är en av mina favoriter.

    Postat i Kultur och nöjen, Personligt | Kommentering avstängd

    Därför är jag inte Piratpartist

    Skrivet av Mattias den 25 mars 2010

    Jag får ibland frågan om varför inte jag — som så starkt tar ställning mot FRA, mot Ipred, för integritet — är piratpartist istället för folkpartist.

    Nu senast fick jag frågan via chatten (som finns nere i vänstra hörnet om någon missat den) och då hade jag inte möjlighet att ge ett längre svar, eftersom jag satt i ett möte samtidigt. Så, istället kommer ett längre svar här på bloggen.

    Inledningsvis; jag har ingenting emot Piratpartiet (PP) som parti. De har många vettiga åsikter och jag har hög respekt för flera piratpartister; exempelvis läser jag med stor behållning både Opassande, Thomas tvivlaren, Henrik Alexandersson och Oscar Swartz. Just Oscar har dessutom skrivit några av mina absoluta favoritinlägg, däribland Pirater och kukar. Och älska lagom.

    Men, likväl så håller jag fast vid Folkpartiet, även om jag ibland haft mina tvivel. Under förra mandatperioden var det framför allt när Folkpartiet ställde sig bakom kraven på övergångsregler, liksom när FP var drivande i buggningsfrågan, som jag hade tvivel. Då liksom nu kom jag dock fram till att jag fortfarande tror på Folkpartiet i allmänhet, och de liberala krafterna i Folkpartiet i synnerhet. Men, vad är det då som får mig att stanna kvar:

    1. Regeringsfrågan: Jag har all respekt för Piratpartiets strategi att bli vågmästare och få igenom ökad respekt för integriteten genom att samarbeta med det block som ger dem mest inflytande på detta område. Men, detta är omöjligt för mig. Jag såg ett samarbete med sossarna 2006 som väldigt tveksamt och när de nu formerat sig som de rödgröna så är det helt omöjligt för mig. Jag vill inte — och kan inte — stöda en regering som innehåller kommunister. Jag vägrar att stötta en majoritet som innehåller vänsterpartiet. Det är ingen förhandlingsposition från min sida utan jag säger bara blankt nej.
    2. Landets ekonomi: Detta tangerar givetvis föregående, men jag är allvarligt oroad över hur tillståndet ser ut i Sverige och vår ekonomi behöver ytterligare en mandatperiod med alliansstyre. Visserligen är integriteten hotad (också) men jag menar att risken är större här.
    3. Skolan: Folkpartiet är de som drivit (och som driver) skolfrågan och tack vare oss börjar vi äntligen se en förbättring av skolan efter 30 år av flumskola. Men, det behövs mer och det behövs ett Folkparti i regeringsställning som driver skolfrågorna. I ärlighetens namn ska tilläggas att sossarna skärpt sig i denna fråga, och ibland till och med låter vettiga; liksom att Miljöpartiet ofta har vettiga åsikter i skolfrågor. Men, de kamperar med Vänsterpartiet som är helt skogstokiga när de kommer till skolfrågor. De vill inte bara återinföra flumskolan utan vrida det ytterligare några varv så att skolan kommer att bli helt förstörd. Detta kan jag inte, och vill jag inte, acceptera.
    4. Landstinget: Jag tillhör de som tycker att landstingen ska avskaffas, men fram till dess måste vi driva en landstingspolitik som är baserad på patientmakt (vårdval), kvalitet och evidens. Det är en politik som jag vill driva, och den möjligheten finns inte i PP. Piratpartiet är en alldeles utmärkt konstruktion på nationell nivå där de behövs (och så länge som det inte kostar alliansen valsegern så ser jag gärna att PP kommer in i riksdagen) men PP har ingenting att tillföra på landstingsnivå. Jag vet att det finns piratpartister som inte delar min åsikt här, och som vill se PP i landstingen, men min åsikt är att PP inte har någonting att tillföra i landstingen.
    5. Kommunerna: Även om jag gillar landstingsfrågor, och hoppas få syssla med dessa nästa mandatperiod, och även om jag gärna skulle sitta en 2-3 mandatperioder i riksdagen, så är jag i grunden kommunpolitiker. Det är kommunpolitiken som är min livsluft och det är Folkpartiet i Sundbyberg som är min förening. Det är här jag vill verka och det är här som jag känner att jag har mest att tillföra. Inte heller på kommunal nivå anser jag att PP har någonting att tillföra.
    6. Ledningsfrågan: Om nu inte ovanstående hade räckt (och redan i punkt 1 har ni svaret på varför jag är Folkpartist och inte Piratpartist, även om punkt 5 är den som väger tyngst för mig) så har jag inget förtroende för piratpartiets ledning, och då framför allt dess partiledare. Min åsikt är att PP i dagsläget lider av det som kallas Founders syndrome och partiet skulle må väl av att byta partiledare. Att vissa misstag begåtts kan ursäktas med att det är en ung organisation, men det fungerar inte att driva ett parti som ett småföretag, eller tro att partiledaren kan göra lite som han känner för. Så, även om inte punkterna 1-5 ovan hade funnits så hade jag fortfarande inte kunnat gå med i PP, eftersom jag inte kan gå in i en organisation där jag inte har förtroende för ledningen. (Anmärkning: jag skriver givetvis detta från ett utifrån-perspektiv. Jag kanske har helt fel i frågan, och jag hoppas till och med att jag har fel)

    Nu låter det kanske som om jag är kritisk mot PP som parti, men det är jag verkligen inte. På nationell nivå tycker jag att partiet behövs och jag hoppades redan 2006 att PP skulle komma in i riksdagen. Likaledes hoppas jag fortfarande på att PP ska komma in. Dröm-scenariot för mig är en alliansregering som är beroende av PP som vågmästare, där alliansen saknar 1 eller 2 mandat från egen majoritet.

    Skräck-scenariot är å andra sidan en rödgrön regering som har egen majoritet och där PP inte kommer in.

    Däremot är jag tveksam till om Piratpartiet behövs på längre sikt. Jag tycker mig se att tillväxten av liberaler är god i Folkpartiet, och jag är övertygad om att vi i valet 2014 kan gå ut i valrörelsen som det verkligt liberala partiet. Just nu skulle dock de liberala krafterna inom partiet behöva det stöd som en valframgång för Piratpartiet skulle innebära.

    Men, det blev ett ganska långt svar på en kort fråga, men det var svårt att ge ett kortare svar än så.

    Postat i Politikern, Valet 2010 | 20 Kommentarer »

    Att kritisera sina egna

    Skrivet av Mattias den 23 mars 2010

    Jag vet att det finns de som tycker att man aldrig ska kritisera partikamrater, eller samarbetspartner; att man helt enkelt ska “sitta still i båten” och ta all kritik internt.

    Det är en linje som jag inte delar. Visst, jag är försiktigare med min kritik så här ett valår — trots allt så är det bättre för Sverige om alliansen vinner valet än om de rödgröna vinner — och kan jag ta kritiken direkt med den person som jag vill kritisera så gör jag hellre det.

    Jag kommer aldrig bli en partigängare som hurrar för allt partiet gör; däremot applåderar jag gärna när partiet kommer med bra förslag, och jag kommer att ägna valrörelsen åt att prata om allt bra som alliansen i allmänhet, och Folkpartiet i synnerhet, gjort.

    Men, när det kommer riktigt, riktigt, riktigt, dåliga förslag från regeringen eller från en minister så kan jag inte tiga still. Det var därför jag nyligen kritiserade Ask, eftersom hon kommit med två riktigt dåliga förslag på rad (tvångstestning av barn och lila kuvert i strid med rättssäkerheten).

    Även SvD, som normalt sett är ganska lojala mot regeringen (på ledarplats ska väl tilläggas, bland vanliga nyheter är de lika sossiga som övriga tidningar) har nu kritiserat Ask, och detta med all rätt.

    Framförallt undrar jag över Asks timing; det är ett valår och hon gör nu sitt bästa för att få folk att hata regeringen. Hur resonerade hon då? Om hon inte vill bli omvald som minister är det väl bara att avgå, istället för att ta hela alliansen med sig. Eller?

    Även Liberati ställer sig frågan om varför Ask så gärna vill att alliansen förlorar valet, och det finns inget bra svar på den frågan.

    Postat i Sverige, Valet 2010 | Kommentering avstängd

    Väljarkontrakt – nej till datalagring

    Skrivet av Mattias den 22 mars 2010

    Folkpartisterna Mathias Sundin och Camilla Lindberg har dragit igång ett utmärkt initiativ; ett väljarkontrakt för de riksdagskandidater som lovar att rösta emot datalagringsdirektivet om de kommer in i riksdagen.

    Mer information hittar du här, på kampanjens hemsida där du också kan följa vilka kandidater som skrivit under.

    Eftersom integritetsfrågor är en viktig del i min personvalskampanj, och då jag är motståndare till både FRA & Ipred så har jag givetvis skrivit under. Jag är (i skrivande stund) inte upplagd på sidan (pga lite scanner-strul fick jag inte iväg dokumentet förrän idag) men fram till dess kan du se det undertecknade dokumentet här.

    Och ja, min handstil är så svårläst att jag valde att skriva med kapitäler så att det skulle gå att läsa också.

    Postat i IT, Liberalism, Politikern, Sverige, Valet 2010 | Kommentering avstängd

    T(Ask)igt!

    Skrivet av Mattias den 20 mars 2010

    Ibland är det jobbigt att vara Folkpartist och allianspolitiker. Opinionsmätningarna visar på fortsatt rödgrön ledning; trots att alliansen leverar på sina vallöften, trots att alliansen hanterat en internationell finanskris på bästa möjliga vis och trots att (eller snarare tack vare, kanske) de rödgröna fortfarande inte presenterat vilken politik de vill föra om de vinner.

    Men, eftersom de rödgröna samtidigt backar varje gång som de är tvungna att prata om sin egen politik så har jag haft — och har fortfarande — gott hopp om att vi ska vinna valet 2010. Trots allt så är väljarna smarta och de borde inse att när de jämför alliansens politik med de rödgrönas politik — istället för med någon sorts idealbild av regeringen — så är det alliansen som har den bästa politiken. Det borde då i sin tur leda till en valseger.

    Men, då kan vi inte ha ministrar som aktivt alienerar kärnväljare och som agerar fullständigt oliberalt och kläckar korkade förslag i rad. Nu har då vår justitieminister Beatrice Ask först föreslagit drogtester på barn (och utan föräldrarnas samtycke) och därefter att man ska skicka lila (även om hon använde ordet gredelin, som ju är lila) kuvert till alla som misstänks för sexköp.

    Förutom att jag är motståndare till sexköpslagen (som är en ren morallag och inte har det minsta med att minska prostitutionen) så kan vi inte ha en minister som föreslår morallagar och som dessutom inte förstår grundregeln i rättssäkerhet; man är oskyldig tills motsatsen bevisats!

    Den enda trösten i bedrövelsen är att Bodström var precis lika illa som justitieminister och att de rödgröna inte har något bättre alternativ till den posten. Men, vore det inte roligare om alliansen hade någon som var vettig som justitieminister?

    Postat i Sverige, Valet 2010 | 4 Kommentarer »

    Ursäkt, mjukstart och landstingsutbildning

    Skrivet av Mattias den 20 mars 2010

    För att ta det i ordning.

    Låt mig inleda med en ursäkt över det långa uppehållet på bloggen. Februari och mars är hysteriska med möten, årsmöten, etc, och när det är valår börjar min kalender bli så proppfull att det är otäckt att se.

    I mars hade jag exempelvis en ledig kväll på hela månaden; i övrigt var varenda kväll och helg uppbokad på olika aktiviteter. Den lediga kvällen var jag sedan tvungen att boka in ett annat möte på, och den 24:e mars hade jag fyra möten inbokade samtidigt.

    Detta inte sagt för att beklaga mig, eftersom jag fortfarande älskar att syssla med politik och just valrörelser är min verkliga livsluft, utan som en förklaring till varför det varit så tyst på bloggen. Sedan har det inte förbättrats av att situationen på jobbet varit ganska påfrestande på sistone.

    I vilket fall så kommer jag nu att upp-prioritera bloggen igen, och detta inlägg blir en mjukstart på den mer blogg-produktiva Mattias.


    Dagen har i stora delar ägnats åt en landstingsutbildning. Eftersom jag kandiderar även till landstinget, och dessutom står på fjärde plats på Folkpartiets lista i min valkrets (vilket räknas som valbar plats, dvs jag kommer in som ersättare i landstinget om inget oförutsett sker) så behöver jag bli bättre på landstingsfrågor.

    Därmed har jag lagt den här helgen på en landstingsutbildning för att kunna sätta mig in i landstingsfrågorna, och det ser ut som om nästa mandatperiod kan bli riktigt rolig. Men, mer om det senare. Ska jag orka med morgondagens utbildningspass kan jag inte skriva blogginlägg halva natten.

    Postat i Landstinget, Personligt, Valet 2010 | Kommentering avstängd