Det var kommunstyrelse igår och i kommunal politik upplever jag det som att kommunstyrelsebeslut sällan får den uppmärksamhet som de borde få. Rent formellt fattas de flesta viktiga beslut i kommunfullmäktige, men det är i kommunstyrelse som besluten grundläggs och de beslut som fattas i kommunstyrelsen går sällan att påverka när de väl kommer till kommunfullmäktige.

Därför borde vi oftare diskutera politiska frågor innan de kommer till kommunstyrelsen; eftersom det är här som det ibland kan finnas en möjlighet att påverka. Det är också därför som jag till och från skriver om vad som händer i kommunstyrelsen. Dess möten är inte öppna (vilket däremot kommunfullmäktige är) men däremot är besluten offentliga, precis som i vilken annan nämnd som helst.

Jag väljer här att lyfta några specifika frågor som jag tycker är extra intressanta av olika skäl, framförallt då ekonomin, en integritetsfråga (kameraövervakning), några motioner och några medborgarförslag.

Ekonomin

Om vi börjar med ekonomin så bestod den egentligen av två punkter; årsredovisning 2011 och månadsrapport för februari 2012. Båda dessa kan egentligen sammanfattas med två ord; bra och dåligt. Det som är bra är att kommunen visar ett stabilt resultat med tydliga överskott. Det behövs inga akuta nedskärningar och vi har ett överskott i finanserna.

Men, det dåliga är att dessa överskott skapas genom exploateringsintäkter. Sundbyberg förbättrar sina resultat genom att sälja byggrätter och i Sveriges — till ytan — minsta kommun så säljs det som vi har minst av, dvs yta. Det ger en injektion i ekonomin nu, men som alla ändliga resurser så tar även exploateringsintäkter slut förr eller senare.

Att vi då har en ekonomi som hålls uppe av exploateringsintäkter gör att kommunen får det svårare att klara ekonomin när dessa väl tar slut. Att få en exploateringsintäkt innebär att en framtida möjlig intäkt tas ut nu, och om man inte lägger undan dessa intäkter för att ha till sämre dagar så riskerar man hamna i ett sämre läge i framtiden.

Detta i sin tur beror på att politiken har en mandatperiodsbaserad ekonomi. De som styr nu behöver bara ta ansvar för ekonomin den här mandatperioden. Hur det ser ut nästa mandatperiod är en fråga för de som styr nästa mandatperiod. Man talar om börsföretag ibland om kvartalsrapportbaserad ekonomi, där man enbart ser på den ekonomiska utvecklingen fram till nästa kvartalsrapport — eftersom det är detta som många aktieägare är intresserade av — men är den mandatperiodsbaserade ekonomi som finns i politiken verkligen så mycket bättre?

På kort sikt är jag inte oroad för Sundbybergs ekonomi. Vi (dvs Folkpartiet och alliansen) lade grunden för en god ekonomi genom den ekonomiska uppstädning som vi gjorde 2007 men den grunden behöver underhållas och det gör inte det nuvarande styret. När kommunen visar överskott före exploateringsintäkter de flesta år under en mandatperiod så har kommunen en stabil ekonomi, men det ekonomiska läget har inte Sundbyberg och det riskerar att straffa sig om vi fortsätter ha svaga styren som inte kan hålla i pengarna.

Integritet

Kommunpolitik är sällan ideologisk och det är oftast praktiska frågor som ska behandlas, men ibland dyker det upp frågor med ideologisk botten. Kameraövervakning är en sådan, där kommunen är remissinstans vid ansökningar om kameraövervakning.

Här upplevde vi i Folkpartiet under flera år att denna fråga inte fick den behandling den behövde och där vi var på väg ut på ett sluttande plan där vi blev mer och mer generösa med vad vi tillät. Därför drev Folkpartiet under flera år frågan om att vi borde ha en kameraövervakningspolicy, så att kommunen skulle hålla samma linje hela tiden och så att vi var tydliga med vad vi ville tillåta och när vi ansåg att övervakningen kränker integriteten.

Från början var vi ganska ensamma i den kampen, även om det var enkelt att få med övriga allianspartiet på vår linje, och vår ursprungliga motion blev nedröstad av S+MP+V. Efter valet 2010 svängde dock Vänsterpartiet i frågan och när även MP anslöt till vår linje så fanns det en tydlig majoritet för en kameraövervakningspolicy och till slut hade kommunen en sådan. Denna policy används när någon söker tillstånd för kameraövervakning i kommunen. Det har lett till att det finns en tydlig linje för vad vi avstyrker (framförallt då kameraövervakning som går in i det offentliga rummet) och vad vi tillstyrker (övervakning inne i privata lokaler framför allt).

Policyn skulle fortfarande kunna förbättras; när vi väckte frågan under förra mandatperioden så fanns en informationsplikt mot fullmäktige med i vårt förslag och den informationsplikten fick vi aldrig igenom. Men, situationen är bättre nu än innan Folkpartiet började driva frågan.

Motioner

Det fanns även två motioner att behandla som hade Folkpartiet som avsändare (den ena dock i samarbete med Moderaterna). Den första motionen, som är en FP-motion, handlade om att kommunen behöver införa ett cykelbokslut. Folkpartiet har länge drivit cykelfrågor i Sundbyberg och kommunen har blivit bättre på just cykelfrågor, men det är fortfarande en för dålig uppföljning av vad som gjorts (och då särskilt visavi vad som beslutats) och vilka resultat vi fått. Därför ville vi se ett cykelbokslut för att följa upp de beslut som fattas de senaste åren.

Den andra motionen, som vi skrev och lämnade in tillsammans med Moderaterna, handlar om att ta fram en handlingsplan för brott mot äldre. Givetvis är alla former av brottslighet förkastligt och ska stävjas, men vi är extra oroade av den brottslighet som riktar sig mot äldre. En vanlig metod är att gärningsmännen (som givetvis kan vara kvinnor också) utger sig för att komma från hemtjänst eller hemsjukvård och här menar vi att kommunen kan bidra till att minska dessa brott genom att göra det svårare för dessa gärningsmän att lura äldre att de kommer från hemtjänsten. Det kan handla om förbättrad information till våra äldre, gärna i kombination med åtgärder som identifierar eller legitimerar vår personal så att de äldre ska kunna vara säkra på att personen som ringer på verkligen är från hemtjänsten.

Denna motion föreslår kommunstyrelsen bifall på vilket gläder oss. Det är en viktig fråga och ett bifall till motionen är ett första steg på vägen mot en tryggare tillvaro för våra äldre.

Medborgarförslag

Slutligen var det ett antal medborgarförslag. Medborgarförslagen är intressanta eftersom det ger medborgarna en direkt kanal in i den kommunala demokratin, där man som medborgare faktiskt skulle kunna få en möjlighet att påverka. Det förutsätter dock att politikerna faktiskt respekterar medborgarna och behandlar förslagen med den respekt de förtjänar.

Visst, det kommer en del riktigt dåliga förslag ibland och dessa kan man givetvis avfärda med ett kort (men artigt) svar. Sedan finns det ett antal förslag som föreslår samma sak (fartbegränsningar på vissa vägsträckor får vi ett antal av varje år) men dessa bör då behandlas ordentligt första gången, och sedan kan man gå på rutin när det kommer likartade förslag.

Jag tycker dock inte att man alltid ger förslagen den grundläggande behandling som de förtjänar. Om vi tar fartbegränsningar som exempel så kan givetvis inte alla gator ha 30-gräns och vi kan inte hålla på och installera fartgupp överallt (bland annat för att ge våra yrkestrafikanter, ex.vis busschaufförer, en dräglig arbetsmiljö) men styret är aldrig beredda att ta det här extra steget.

Från Folkpartiet har vi flera gånger föreslagit att man ska göra försök med dynamiska farthinder, men alltid fått nej på detta. Dessa är ett utmärkt sätt att dämpa farten utan att försämra arbetsmiljön för yrkeschaufförer, men S & MP röstar alltid ned dessa förslag när vi tar upp dem. Vi har också föreslagit s.k. semibevakade övergångsställen på Tulegatan som ett sätt att öka säkerheten för de gående (istället för de farthinder och fartbegränsningar som föreslogs i ett medborgarförslag) men även detta röstade styret ner.

Vi har på det här kommunstyrelsemötet valt att specifikt lyfta fram två medborgarförslag som vi tycker är extra bra; dels ett medborgarförslag om att införa försök med ägarlägenheter och dels ett förslag om att flytta kommunhuset. Just ägarlägenheter är sorgligt bortglömda i Sundbyberg och vi tyckte att det här var ett utmärkt förslag.

Att flytta kommunehuset till centrala Sundbyberg var en fråga som vi drev förra mandatperioden och det gläder oss att fler delar vår åsikt att nuvarande placering inte är helt optimal. Båda medborgarförslagen skriver vi om på vår hemsida.

Den något kryptiska rubriken ska utläsas som restart, reboot, return och står för ett återupplivande av bloggen som nu legat i träda i ett halvår.

Normalt sett brukar jag försöka hålla mitt privatliv borta från bloggen, men sex månaders frånvaro tarvar en förklaring. Efter fullmäktigemötet i oktober blev jag tvungen att uppsöka akuten pga smärtor i vänster arm. Det positiva med det besöket var att de kunde konstatera att jag inte hade några problem med hjärtat, men däremot var mitt blodtryck skyhögt (180 över 140) och även blodsockret var högt (15 mmol/l).

Blodtrycket berodde på stress (det var en lång och stressig dag där jag gick på 100% från 08.00 till 22.00, och att sitta och vänta på akuten är inte direkt avslappnande), kaffe och snus och efter att ha dragit ner på alla tre är mitt blodtryck nu ok, även om det sticker iväg om jag stressar; vilket är en anledning till att jag håller ett lägre tempo och valt att prioritera ner vissa aktiviteter.

Blodsockret å andra sidan beror på att jag nu fått typ-2 diabetes. Detta var i sig inte oväntat, eftersom det ligger i släkten, men jag hade räknat med att det skulle dröja till 50-årsåldern innan det bröt ut. Detta har lett till att jag lagt om min livsstil en del, och både tränar regelbundet liksom försöker få in vardagsmotion i mitt normala schema.

Det tog några månader att lägga om livsstilen, men nu känns det som om jag etablerat nya — och bättre — vanor, och att jag därmed kan återuppta sådant som jag tycker är roligt; exempelvis att blogga.

Som inledande ambition tänkta jag försöka blogga en gång per vecka, med målsättningen att öka med tiden, men jag har valt att ta det lite lugnt så här i början; jag vill av naturliga skäl inte riskera att stressa upp mig och få problem med blodtrycket igen. Min diabetes kräver redan en medicin (metformin) och eftersom jag dessutom har s.k. Metabolt syndrom så äter jag även Simvastatin. Då jag inte vill äta mer medicin än som är absolut nödvändigt så vill jag gärna hålla blodtrycket under kontroll utan att äta medicin för det också .

Och med det tycker jag att jag skrivit tillräckligt mycket om mitt privatliv och i framtida inlägg kommer jag att återgå till att skriva om politik. Jag vill dock poängtera att detta inlägg är ämnat som information; jag vill inte — och förväntar mig inte — att någon ska tycka synd om mig. Visst, det är aldrig roligt att utveckla en kronisk sjukdom, men diabetes är en ganska “snäll” sjukdom för att vara kronisk, och så länge man tar hand om sin kropp så kan man leva ett fullgott liv med diabetes.