Dessa evinnerliga attacker på snuset

Ok, låt mig inleda med att jag som snusare är partisk i frågan, men nu börjar jag ledsna på dessa ogrundade attacker på snuset.

Under EP-valrörelsen gick Ella Bohlin (KD) ut och propagerade för ett snus-förbud utan att ha några egentliga fakta som understödde den linjen. Den brist på forskningsresultat som pekar åt ena eller andra hållet skulle möjligen kunna motivera en försiktighetsprincip, där vi inom EU har som policy att inga nya nikotinprodukter ska införas, men Ella ville gå ett steg längre och helst förbjuda snus i Sverige också:

I stället borde vi öppna för en diskussion kring orimligheten i att Sverige har detta undantag[…]

På politikerbloggen har Miljöpartiets talesman i folkhälsofrågor, Gunvor G Ericsson, flera gånger argumenterat för att snus är skadligt, inte har några positiva effekter på rökning och att det borde förbjudas. Den 4:e februari publicerades hennes inlägg Inte försvarbart att Sverige tvingar på EU hälsofarligt snus. Detta följde hon upp den 12:e februari med inlägget Moderaterna har gått på myten om att snus minskar rökning och den 6:e april var det dags igen; Björling pressas om snusexporten

Men, vad är det då för argument som förs fram? Jo, det kan sammanfattas i två delar.

Folkhälsorapporten “Hälsa på lika villkor” och uttalanden i läkartidningen

Påståendet här är att denna rapport skulle visa på att snusning inte alls lett till minskad rökning. Där citeras bland annat följande:

Högst fem procent av svenska män har haft hjälp av snus i sitt rökslut. I stället för att främja snusanvändning behövs kraftfulla förebyggande åtgärder mot rökning.

Som en sido-not: Detta citat är hämtat från läkartidningen, 2008, och jag kan inte hitta det i rapporten ifråga. Eftersom jag inte läst artikeln i läkartidningen i fråga så tolkar jag dock det som skrivs att denna slutsats är hämtad från rapporten.

Det påståendet har flera problem:

  1. Den siffran går inte att dra ifrån faktaunderlaget.
  2. Även om den vore sann så är 5% mycket. Det är 100 färre fall av lungcancer varje år (3.300 insjuknar i lungcancer varje år, 5% av detta är 165, vilket jag avrundat ner till 100 eftersom det fortfarande är vanligare med snus bland män). Det är alltså minst 100 personer per år som Gunvor gott tycker kan dö i lungcancer varje år av ideologiska skäl.
  3. Det finns ingen korrelation mellan mening ett och två, och inget motsatsförhållande. Meningarna hör helt enkelt inte ihop.

Det som borde ha stått är istället:

Åtminstone fem procent av svenska män har haft hjälp av snus i sitt rökslut, vilket lett färre fall av lungcancer. Detta behöver dock kompletteras med kraftfulla förebyggande åtgärder mot rökning.

Det är händelsevis den linje som jag företräder: få färre att insjukna i lungcancer och KOL, få färre ungdomar att börja röka, arbeta pro-aktivt mot rökning i offentliga miljöer, arbeta mot budskap som glorifierar rökning.

Nästa citat handlar om i vilken utsträckning snusare har rökt innan:

Att både snusa och röka är vanligt. År 2005 var 36 av de vuxna snusarna också rökare, 26 procent hade rökt tidigare medan 39 procent aldrig rökt.

Detta tolkar förbudsivrare som Gunvor att de 39% som aldrig rökt är tobaksbrukare som inte skulle skulle ha varit nikotinister om det inte varit för snuset. Men, en sådan slutsats går inte att dra; det är rent önsketänkande från Gunvors sida.

När jag gick i högstadiet så var det en del som började röka, och en del som började snusa. Detta beroende på grupptryck och beroende på vilka man umgicks med. Själv föll jag för grupptrycket och började snusa. Bland mina kvinnliga klasskamrater började de som föll för grupptrycket istället att röka. Jag är fullständigt övertygad att om inte snuset hade funnits så hade både jag, och många av mina kamrater börjat röka istället. När man är 14 gör man ingen bedömning av vad som är skadligt (allvarligt talat, när jag var 14 så var jag odödlig) utan man går på grupptryck och på vad som är häftigt. Det var häftigt att snusa och det var häftigt att röka och jag är tacksam att jag fastnade för den mindre skadliga varianten snus istället för rökning.

Hade Gunvor fått bestämma så skulle jag ha börjat röka istället och då hade jag kunnat se fram mot både KOL och lungcancer.

Samtidigt ignorerar de gärna den andra siffran, dvs att 26% hade rökt tidigare. Det är alltså, om dessa siffror är korrekta, drygt 800 personer per år som undviker lungcancer tack vare snuset. Jag upprepar; enligt de siffror som Gunvor själv använder som faktaunderlag så är det 800 personer per år som Gunvor vill skicka i en förtida grav. Finns det ingen hejd på hur många hon vill ta livet av?

I denna sammanställning hänvisar man dessutom gärna till Health Effects of Smokeless Tobacco Products, The Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks (Scenihr) och påstår att denna säger:

Det finns de som hävdar att rökningen i Sverige har minskat på grund av snuset. En nyligen presenterad vetenskaplig EU-rapport som har undersökt snus har slagit fast att det saknas bevis för att det skulle finnas ett orsakssamband mellan rök- och snustrender i Sverige. Rökning har dessutom minskat i flera befolkningar, utan att snusning ökat, enligt EU:s expertgrupp.

Health effects of smokeless tobacco products 2009

Men, vad säger den rapporten då? Jo, om man börjar med sammanfattningen, den del som man kan läsa om man inte orkar plöja hela rapporten, så står där:

Due to insufficient evidence it is not possible to draw conclusions as to the relative effectiveness of smokeless tobacco as an aid to smoking cessation in comparison with established therapies.

och vidare:

There is some evidence from the USA that smokeless tobacco use may lead to subsequent cigarette smoking. The Swedish data, with its prospective and long-term follow-up do not support the hypothesis that smokeless tobacco (i.e. Swedish snus) is a gateway to future smoking. Social, cultural and product differences between North America and Europe and within Europe suggest caution in translating findings across countries.

Vad innebär då detta? Jo, två saker:

  1. Det finns ingen forskning som entydigt pekar åt något håll. Vi kan inte med säkerhet säga att snusning minskar rökningen, men vi kan inte heller säga att snusning inte minskar rökning.
  2. Det är svårt att dra slutsatser om ett land eller en region baserat på ett annat land eller region

Så ja, det är korrekt att det inte är bevisat att snusning leder till minskad rökning. Men det är också korrekt att det inte finns några bevis på motsatsen.

Men, vad har vi då för data att gå på? Låt oss börja med nedanstående bild:

Här ser vi försäljningen av tobak i Sverige, uppdelat på snus och cigaretter (klicka på bilden för en större bild). Vi kan se hur tobaksbruket totalt minskar, hur snusning ökar och hur rökningen minskar rejält. Siffrorna antyder att rökningen minskat pga snusningen, men det är inget bevis för det.

Nästa bild (alla dessa bilder är från ovanstående rapport) ser ut så här:

Här ser vi att rökningen minskat mer bland män än kvinnor, men också att snusning ökat mer bland män än kvinnor. Även dessa siffror antyder att snuset är en förklaring till minskningen av rökning.

Låt oss titta på ytterligare en bild:

Återigen ser vi hur snusningen verkar vara en orsak till att rökningen hålls nere. Dessutom ser vi hur snusningen ligger ganska konstant, medan samhällets attityd till tobak verkar slå igenom just i rökningen, dvs åtgärder mot tobak leder till minskad rökning.

Låt oss då jämföra med Norge, vårt grannland där snuset inte haft en lika stark marknad som i Sverige. Vi ser då följande graf:

Här blir det väldigt intressant. Vi ser här hur tobakskonsumtionen legat på en stabil nivå runt 40% mellan 1985 och 2006. Men, där rökningen stod för 90% av konsumtionen 1985 står den 2006 för 70% och siffran sjunker år för år.

Det är helt korrekt att detta inte är vetenskapliga bevis för att snusningen lett till minskad rökning, men statistiken pekar i den riktningen och det är den mest troliga förklaringen.

Så, även om det inte går att bevisa att snusning lett en minskning av rökning så är det den mest troliga förklaringen, och det är definitivt inget argument mot snus.

Hälsa

Hur ser det då ut på hälsosidan? Det vi kan konstatera är att lungcancer är den cancerform som starkast förknippas med rökning. Lungcancer drabbar 3300 patienter varje år och det är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Rökningen ligger bakom 80–90 procent av lungcancerfallen.

Den cancerform som mest data pekar på skulle kunna ha ett samband med snusning är bukspottkörtelcancer. Data antyder att det kan finnas en förhöjd risk för snusare här. Som en jämförelse så är det 900 personer per år som drabbas av bukspottkörtelcancer. Så, även om godtar hypotesen att snus ökar denna risk så är det en klart mindre risk än för lungcancer. Men, då ska vi också ha i åtanke att rökare har dubbelt så hög risk för bukspottkörtelcancer som icke rökare, så det är fortfarande bättre att snusa än röka.

Det finns också vissa forskningsdata som pekar på att det skulle kunna finnas en ökad risk för muncancer. Muncancer drabbar drygt 500 personer per år. Även här är rökning en riskfaktor (liksom alkohol) så återigen är inte detta ett argument mot snuset, så länge som man jämför med rökning.

Hur är det då med påståendet att det skulle öka risken för hjärtinfarkt? Det är inte heller korrekt. Däremot riskerar en nikotinist (och det gäller även de som utnyttjar nikotintuggummin) större skador om en infarkt uppstår. Jag citerar:

Till skillnad mot rökning ger snusning dock ingen ökad risk för hjärtinfarkt, visar studien. Däremot ökar risken att dö om man drabbas.

– Djurförsök har visat att hjärtmuskeln vid infarkt lättare drabbas av större skador och oregelbunden hjärtverksamhet när det finns nikotin i kroppen, säger Göran Pershagen

Sammanfattning

Det finns alltså inget vetenskapligt stöd för det korståg som Gunvor G Ericsson (MP) för, eller den position som Elle Bohlin (KD) intog under EP-valet. Snarare pekar de data som vi har på att snus faktiskt hindrar folk från att röka. Men visst, det är inte bevisat att snusningen minskar rökning. Statistiskt finns det dock en sannolikhet för det.

Givetvis vore det bättre om ingen rökte eller snusade alls, men kampen mot tobak bör sättas in mot att förhindra nyrekrytering. Om jag inte hade börjat snusa när jag var 14 är sannolikheten hög att jag inte hade snusat idag. Men, man kan inte gå tillbaks i tiden och rätta till misstag som man gjort.

Med tanke på att Gunvor G Ericsson är Miljöpartiets talesman i folkhälsofrågor är det också stor risk att hon får inflytande på folkhälsopolitiken om de rödgröna vinner valet. Vill ni verkligen ha en sådan person — någon som med glädje skickar rökare in i en för tidig grav — som folkhälsominister? Snacka om drakonisk politik!