Siffror, siffror, siffror

Jag gillar siffror, och i det här inlägget kommer det att bli väldigt mycket siffror fram och tillbaks. Huvudfokus blir på att analysera Sundbyberg, men det blir en kort passage om landstinget (om de blir klara med sammanräkningen någon gång) liksom om riksdagsvalet också.

Personkryss i Sundbyberg

Det är ganska fÃ¥ som brukar kryssa sig in i fullmäktige, och sÃ¥ även den här gÃ¥ngen. Även i detta val var Nina Lundström den enda Folkpartist som fick tillräckligt mÃ¥nga kryss för att bli personvald. Nu kan man givetvis invända att hon stod etta pÃ¥ listan och skulle ha kommit in ändÃ¥, men att vara personvald ger ett lite starkare mandat i interna diskussioner, och Nina fortsätter att vara vÃ¥r mest kända — och mest populära — politiker.

Ser man till personvalskryssen och rangordnar enbart på dessa så ser topp-5 ut så här för FP i Sundbyberg:

  1. Nina Lundström — 155 kryss (plats 1 pÃ¥ listan)
  2. Anna-Lena Hammarin — 64 kryss (plats 4 pÃ¥ listan)
  3. Mattias Lönnqvist — 50 kryss (plats 3 pÃ¥ listan)
  4. Johan StorÃ¥kers — 44 kryss (plats 2 pÃ¥ listan)
  5. Henrik Persson — 38 kryss (plats 5 pÃ¥ listan)

Skillnaden i plats på listan och antalet kryss är alltså ganska liten (det är Anna-Lena och Johan som bytt plats med varandra) och med så här få kryss går det egentligen inte att dra några slutsatser, mer än att jag tycker att det är roligt med siffror.

I övriga partier är det några få som kryssat sig in. I Moderaterna är det Carl Grufman, men även han är etta på sin lista. I Miljöpartiet är Annika Hirvonen inkryssad, vilket innebär att hon går från den andra plats hon stod på till första plats. I Vänsterpartiet kryssade sig både Bert Jageby (etta på listan) och Marielle Nakunzi Andreasson (tvåa på listan) in.

Det är först när vi går till Socialdemokraterna som vi ser någon överraskning. Att Jonas Nygren (etta på listan) skulle bli inkryssad är ingen förvåning, och det är inte heller så förvånande att Mariam Osman Sherifay kryssade sig in, då hon stod på plats 6 på listan (även om det givetvis är ett bra resultat av henne). Den stora förvåningen är att Hiwet Hagos, som stod på plats 24, kryssade sig in. I södra Sundbyberg (centrala, Lilla Alby, Storskogen) hade hon bara 8 kryss (som jämförelse hade jag 26 i södra) men i norra Sundbyberg (Hallonbergen, Rissne, Ör, Duvbo, Ursvik, Tulemarken) hade hon 199 kryss, vilket är fjärde flest kryss i hela valkretsen. Som jämförelse hade jag 24 kryss i norra (och då bor jag ändå i Rissne och borde ha kunnat få en del kryss i just Rissne).

I vilket fall kan man inte göra annat än gratulera Hiwet till en oerhört lyckad kryssningskampanj. Jag tror att många av hennes kryss kom i Hallonbergen, men det går inte att utläsa på valmyndighetens hemsida.

När det kommer till mig personligen så är jag å ena sidan besviken över att jag inte drog fler kryss, men å andra sidan har jag som valledare valt att fokusera min energi på föreningen; på att Folkpartiet skulle göra ett så bra resultat som möjligt. Vi nådde inte ända fram, men jag känner att min prioritering var rätt i det här fallet.

Sedan kan man jämföra de 50 kryss som jag fick den här gången, med de 8 kryss som jag fick 2006. Det var jag oerhört besviken över då, även om jag hämtade mig ganska snabbt från den besvikelsen, men jämfört med 8 kryss så är givetvis 50 kryss en framgång. Det är trots allt sexfaldigt antal kryss, och lyckas jag med samma ökning 2014 så innebär det 300 kryss (vilket inte är en helt realistisk målsättning)

Samtidigt var 2006 en försämring jämfört med 2002, då jag fick 12 kryss och då jag inte bedrev någon personvalskampanj alls (och dessutom var ganska nyinflyttad i Sundbyberg). Men, 2002 gjorde FP ett väldigt starkt resultat, så det är inte helt lätt att jämföra 2002 och 2006 (och inte helt lätt att jämföra 2006 med 2010 heller).

Mandat

Hur mandaten fördelade sig är väl känt vid det här laget, men jag tar dem en gång till:

  1. Moderaterna — 16 mandat — 7724 röster (32,91 %)
  2. Socialdemokraterna — 15 mandat — 7021 röster (29,91%)
  3. Miljöpartiet — 6 mandat — 2425 röster (10,33%)
  4. Folkpartiet — 4 mandat — 2155 röster (9,18%)
  5. Vänsterpartiet — 4 mandat — 1578 röster (6,72%)
  6. Kristdemokraterna — 2 mandat — 920 röster (3,92%)
  7. Centerpartiet — 2 mandat — 783 röster (3,34%)
  8. Sverigedemokraterna — 2 mandat — 783 röster (3,34%)

Sammanställer man detta i blocken så får man:

  1. Alliansen — 24 mandat — 11582 röster — 49,35%
  2. Rödgröna — 25 mandat — 11024 röster — 46,96%

Alliansen fick alltså fler röster än de rödgröna, samtidigt som de rödgröna fick flest mandat. Detta beror i sin tur på att vi har två valkretsar i Sundbyberg. Hade Sundbyberg varit en valkrets så skulle FP haft 5 mandat, Moderaterna 17 mandat, V 3 mandat och MP 5 mandat, övriga partier inga förändringar, vilket hade varit mer rättvist (som i proportionerligt) än nuvarande resultat, men nu är sällan politik särskilt rättvis.

Tittar man då på kostnaden, dvs hur många röster varje mandat kostade så ser vi följande siffror:

  1. Folkpartiet: 538,75 röster per mandat
  2. Moderaterna: 482,75 röster per mandat
  3. Socialdemokraterna: 468,07 röster per mandat
  4. Kristdemokraterna: 460 röster per mandat
  5. Miljöpartiet: 404,17 röster per mandat
  6. Vänsterpartiet: 394,50 röster per mandat
  7. Centern: 391,50 röster per mandat

(SD tar jag inte med, eftersom de har exakt samma siffror som Centern)

Absolut dyrast är alltså mandaten för Folkpartiet, där varje mandat motsvarar 584 (avrundat) röster, medan Vänsterpartiets mandat enbart motsvarar 395 röster. Med samma kostnad för FP som för V så skulle våra 2155 röster ha gett 5,5 (dvs 5) mandat, och med MP:s siffror hade våra röster gett 5,3 (dvs 5) mandat.

Hade V haft lika hög kostnad som oss sÃ¥ hade deras 1578 röster gett 2,93 (dvs 2) mandat och MP hade pÃ¥ sina 2425 röster fÃ¥tt 4,5 (dvs 4 mandat). Nu hjälper dock inte den här sifferexercisen, mer än att visa pÃ¥ att valkretsarna skapar en del trÃ¥kiga effekter, att det är de borgerliga partierna som förlorar pÃ¥ den, och att vi — precis som jag skrev för fyra Ã¥r sedan — borde avskaffa valkretsarna i kommunalvalen. Ã…tminstone i kommuner som har färre än 100.000 invÃ¥nare.

Landstinget

När jag började skriva pÃ¥ det här inlägget, i tisdags, fanns inga siffror alls för landstinget. Det var typ 2 av 1215 distrikt räknade. Men, eftersom jag haft svÃ¥rt att hitta tid att skriva mellan arbete (där jag ska försöka arbeta ifatt det arbete som ”lÃ¥g pÃ¥ vänt” under valrörelsen) och olika politiska möten, sÃ¥ började det ramla in siffror allt eftersom, och i dagsläget pÃ¥stÃ¥r valmyndighetens hemsida att alla distrikt är färdigräknade.

Jag måste erkänna att landstingsrösterna är det som jag varit mest nervös över. Det här är andra gången som jag kandiderar till landstinget, men förra gången stod jag långt ner på listan. Den stora nackdelen med landstinget är att det är svårt att följa landstingsfrågorna om man inte sitter i landstingsfullmäktige, eller åtminstone är ersättare. Man får nämligen inga handlingar, är inte inbjuden på gruppmöten och kan inte ha uppdrag i landstinget (till skillnad från kommunen där man kan sitta i en nämnd utan att vara invald i fullmäktige).

Det i sin tur gör att varje valrörelse inleds med en väldans massa inläsning, för att att kunna svara på frågor som rör landstinget, och om man lägger ner all den tiden (och kraften) och sedan inte kommer in; ja då får man börja om från noll i nästa val.

I valet 2006 fick vi två mandat i valkrets nord, och i varje valkrets har man tre ersättare. Därför bad jag vår representant i valberedning att kämpa för att vi skulle få ett namn från Sundbyberg på plats 4, vilket också är den plats som jag hamnade på (eftersom jag var den kandidat från Sundbyberg som fick flest röster i provvalet till landstinget). Då skulle vi fortfarande få representation om vi tappade ett mandat eller om någon kryssade sig förbi.

Däremot skulle vi tappa vår representation (och jag skulle inte få bli ersättare i landstingsfullmäktige) om vi både tappade ett mandat och om någon samtidigt skulle kryssa sig förbi. Att vi tappade ett mandat blev klart redan förra veckan, så nu blev det en väldigt nervös sammanräkning; om någon på platserna 5-22 skulle kryssa sig in (eller någon från en annan valkrets) skulle vi inte ha någon från Sundbyberg i landstingsgruppen.

Att kryssa sig in är svÃ¥rt, men inte omöjligt, och hade krävt 520 röster. Nu är landstingsvalet ”det glömda valet” och det är svÃ¥rt att nÃ¥ ut med landstingsfrÃ¥gor, men varje val brukar det vara nÃ¥gra som blir personvalda och med en stark kampanj, ett stort nätverk och lite tur sÃ¥ gÃ¥r det.

Därför var jag nervös; att behöva sitta och uppdatera sammanräkningen och se hur personkryssen föll var en nervös väntan. Den första nervositeten släppte dock när resultaten började komma in i valkrets nord. I början var det mest distrikt i Sundbyberg som kom in, och där hade jag själv en del kryss. Ett tag ledde jag till och med kryssligan och hade Sollentuna och Solna kryssat likadant som i Sundbyberg så hade jag till och med kunnat kryssa mig in.

Sedan var det inte helt oväntat att väljarna i Solna i högre utsträckning kryssade Solna-kandidater, och Sollentunaväljare kryssade Sollentunakandidater. Det innebär att listans toppnamn — Maria Bergström — ganska snart gick om, och i det slutgiltiga resultatet fick jag fjärde flest kryss; vilket känns ganska lämpligt när man stÃ¥r som fjärde namn pÃ¥ listan.

Givetvis tycker jag att det är lite trÃ¥kigt för de kandidater som stÃ¥r längre ned pÃ¥ listan — och som la ner tid och energi pÃ¥ sina personvalskampanjer — inte lyckades kryssa sig upp, men samtidigt tänker jag vara ärlig och erkänna att jag är lättad över att de inte kryssade sig förbi mig. Landstingsvalet betyder mycket för mig, bÃ¥de som person, som politiker och som ordförande för Folkpartiet Sundbyberg; vi behöver nÃ¥gon frÃ¥n Sundbybergsföreningen i landstingsgruppen för att fÃ¥ en bättre koppling mellan kommunpolitik och landstingspolitik.

Totalt fick jag 161 kryss, varav 154 kryss var i min valkrets, valkrets nord. Det är 1,48% av rösterna och ett dugligt resultat. Det är långt kvar till de drygt 500 röster som krävs för femprocentsspärren, men ett bra avstamp inför valet 2014.

Lika roligt som de 154 kryss som jag fick i min valkrets var de 7 kryss som jag fick i andra valkretsar. Ja, det är rejält mycket färre kryss än i min valkrets, men för att kunna rösta på mig i någon annan valkrets krävs det en viss ansträngning; man måste hämta en valsedel i Solna, Sollentuna eller Sundbyberg (eller vara ute i god tid och be mig skicka en per post, vilket jag gjorde till några) och sedan ta med den till vallokalen.

Därför är jag lite extra tacksam till de som kryssade mig i valkrets 2 (Bromma-Kungsholmen), i valkrets 3 (Norrmalm-Östermalm-Gamla Stan), i valkrets Nordväst (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands-Bro) och i valkrets Ost (Lidingö, Nacka, Tyresö, Värmdö).

Ett stort tack till alla som kryssade mig i landstingsvalet; oavsett om ni bor i min valkrets eller någon annan stans i Stockholms län. Även om jag inte blev inkryssad så betyder det mycket för mig och det ger en extra kick att anstränga mig i landstingspolitiken.

Som en jämförelse så fick jag 18 kryss i landstingsvalet 2006, och då enbart i min egen valkrets. Det innebär niofaldigt antal kryss och femfaldigt antal valkretsar. Min målsättning blir därför att göra ett bra arbete i landstinget (och då med mycket fokus på evidens i vården) och att försöka kryssa mig upp på första plats i valet 2014.

Riksdagen

Lite kort om riksdagsvalet; min målsättning för valet 2010 var att få ett vettigt resultat i provvalet, att få stå med på riksdagslistan och att plocka 100 kryss för att visa att integritetsfrågor är viktiga för många väljare.

De två första målsättningarna lyckades jag uppnå, men inte det tredje målet. Jag kommer dock att fortsätta driva just integritetsfrågorna, och jag kommer att fortsätta kämpa för att Folkpartiet ska bli mer liberala i sin politik. Det är ett långsiktigt arbete som jag hoppas ska ge resultat på landsmötet 2011, på landsmötet 2013 och på riksdagslistan 2014.

Sammanfattning

Det finns en del som jag blev lite besviken över, men personval är svårt och vårt valsystem är fortfarande inriktat på partier och inte personer. Samtidigt finns det en del att vara glad över i siffrorna och jag tar det här med mig under mandatperioden och in i nästa val.

Just nu kommer vi lokalt att göra en valutvärderingen, men bortsett från utvärderingar har jag inga planer att blicka bakåt utan nu handlar det om att försöka få igenom så mycket bra politik som möjligt under den här mandatperioden.

2 thoughts on “Siffror, siffror, siffror

  1. Jag skulle ha plockat en hel bunt FP-valsedlar till landstingsvalet frÃ¥n Sollentuna och lagt dem förkryssade i vallokalerna i Sigtuna sÃ¥ hade du kanske fÃ¥tt mer än ett kryss härifrÃ¥n 😛

  2. Kul idé. 🙂

    Tyvärr är det inte helt lagligt eftersom man inte får ge ut förkryssade valsedlar eller placera förkryssade valsedlar i vallokal.

    Sedan tror jag inte att mina partivänner i Sigtuna hade blivit sÃ¥ glada 😉

Comments are closed.