Detaljplaner och bygglov

En fråga som kan framstå som ganska torr och tråkig på papperet, men som är klart intressantare än namnet anger är bygglovsärenden. I korthet hänger det ihop så här:

1. Ett område har en detaljplan. Denna detaljplan anger vad som får byggas där, och vad som inte får byggas där. Om ett område är detaljplanelagt som B (Bostäder) får man inte bygga byggnader ämnade för H (Handel) eller K (Kontor). Detta i korthet, mer info på Wikipedia

2. När någon sedan vill bygga i ett område så lämnar man in en bygglovsansökan. Denna prövas mot detaljplanen. I Sundbybergs fall provas detta av Stadsbyggnads- och miljönämnden. Om ett bygglov är enligt detaljplan så ska det bifallas (med vissa begränsningar) och är det inte enligt detaljplan så ska det avslås. Detta är ren myndighetsutövning och politiker ska inte blanda in politik här. Mer om bygglov på Wikipedia

3. Ibland kan bygglov ges trots att detaljplanen inte följs. Detta om avvikelsen mot detaljplan anses som ringa. Här finns ingen exakt definition, och ett antal fall har tröskats igenom rättsliga instanser för att bedöma om någonting är en ringa avvikelse eller ej.

4. Slutligen är det inte alltid nämnden som fattar beslut. Vissa bygglov kan exempelvis delegeras till tjänstemän. Detta för att skynda på processen och för att minska antalet bygglov som nämnden som måste behandla.

Ett exempel på allt ovanstående är nu uppe i Exploateringsutskottet, där förslaget från styret är att man ska ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra en detaljplan i Duvbo. Bakgrunden är denna:

I maj 2005 togs ett bygglov i Duvbo på delegation. Låt oss kalla adressen ifråga för X-vägen, för att hålla frågan på en generell nivå istället för att gå in på ett specifikt ärende. Här är det problematiskt att bygglovet ens kunde tas på delegation, då Duvbo är ett s.k. riksintresse och att därmed striktare detaljplan finns här. Just för områden som är riksintressen borde inga bygglov (eller rivningslov) tas på delegation utan alla sådana borde gå upp i nämnden.

När jag satt i stadsbyggnads (förra mandatperioden) drev jag (och Folkpartiet) just den linjen; att alla bygg- och rivningslov i Duvbo borde tas i nämnden och att delegationen borde återtas. Tyvärr bifölls inte min linje.

Problemet här — förutom att delegation gör att vÃ¥ra politiker inte har koll pÃ¥ vilka bygglov som är aktuella — var att bygglovet var felaktigt. Efter att byggnationen var klar överklagades bygglovet, och bygglovet revs upp. Vi hade därmed ett svartbygge pÃ¥ X-vägen, och felet lÃ¥g hos Sundbybergs kommun som utfärdat ett felaktigt bygglov.

Vi hoppar framÃ¥t i tiden, till maj 2009. DÃ¥ kom bygglovet upp igen; denna gÃ¥ng dock i nämnden där det borde ha behandlats redan frÃ¥n början. Nämnden valde dÃ¥ att bevilja bygglov, eftersom de ansÃ¥g att avvikelsen mot detaljplan var ”ringa”. Det fanns ett parti som röstade nej till detta, och till och med reserverade sig mot beslutet, och det var Folkpartiet. När jag läste detaljplanen kunde jag inte hÃ¥lla med om att avvikelsen var ringa, och bygglovet borde därmed avslÃ¥s. Det var ocksÃ¥ den linje som jag drev i nämnden, men inget annat parti anslöt sig till Folkpartiets linje.

Därmed beviljades bygglov, och tillbyggnaden slutade därmed vara ett svartbygge. Kommunen hade dessutom räddat ansiktet eftersom det var kommunens fel att den här situationen hade uppstått.

Men, låt oss hoppa framåt i tiden igen. Även detta bygglov överklagades nämligen, och nu har det avgjorts i högsta instans. I maj 2012 konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att jag hade haft rätt; det här var inte en ringa avvikelse från detaljplanen och kommunen hade inte rätt att ge bygglov. Därmed fanns inget bygglov, och tillbyggnaden på X-vägen var nu återigen ett svartbygge.

Det här är då ganska illa för kommunen. Man har inte bara gjort bort sig och gett ett felaktigt bygglov, utan man har gjort det två gånger i rad. Det är dessutom illa för den medborgare som sökt bygglov. Hen har nu två gånger fått bygglov, och tillbyggnaden är sedan länge klar. Om det fortsätter räknas som ett svartbygge måste denna medborgare nu riva tillbyggnaden och återställa byggnaden, någonting som givetvis kostar (och som kan vara svårt att få banklån för eftersom det inte ökar värdet på huset)

Då är kommunens plan istället att man ska ändra detaljplanen. Om denna ändras så att tillbyggnaden är enligt detaljplan så kan ett nytt bygglov utfärdas; ett bygglov som inte borde kunna avslås i rättslig instans eftersom det nu är i enlighet med detaljplan.

Men, då är problemet att en detaljplan ska givetvis inte ändras för att täcka upp för tidigare misstag. Man kan givetvis ändra detaljplanen för Duvbo, men då är det viktigt att Duvbos unika profil bevaras. Jag tror (och hoppas) att man kan göra en detaljplaneändring som säkerställer Duvbos profil, men då ska ändringen ske utifrån det perspektivet; inte utifrån att kommunen ska försöka korrigera för tidigare misstag.

Med tanke på hur illa Socialdemokraterna skött den här frågan tidigare är jag osäker på om de kan ro i land detta. Jag tycker dock att det kan vara värt att ge stadsbyggnadsnämnden en chans att korrigera tidigare misstag, men jag kommer att hålla ögonen på den här frågan. Jag är minst sagt irriterad över hur illa det här bygglovet skötts hittills och hade man bara lyssnat på Folkpartiet så hade vi inte varit i den här besvärliga situationen.