Kapitel 35

Nja, jag är inte särskilt nöjd med det här kapitlet. Det känns för tekniskt och för långsamt. Lite grann som om jag över-förklarar magisystemet mest för att jag stör mig på alla böcker där magin inte håller ihop rent logiskt (och ja, jag tänker i första hand på Robert Jordan här)

Jag sätter en ”skriv om”-flagga pÃ¥ det här kapitlet och funderar pÃ¥ om jag kan skriva om det sÃ¥ att jag fÃ¥r med allt men med lite mer tempo och spänning. Kanske lite tävlingsmoment?

KAPITEL 35

De närmaste dagarna fortsatte de att träna magiskt försvar i klassrummet med hela klassen samlade och där de turades om att anfalla och försvara sig. Hela tiden med Sulawtai som övervakade deras övningar. Även om både Marmat och hans klasskamrater började bli bättre så var Sulawtai fortfarande tvungen att gå in och blockera trådarna ungefär var femte gång.

Flera gÃ¥nger lät han dock försöket misslyckas utan att gÃ¥ in, med resultatet att en del elever hade fÃ¥tt blÃ¥märken eller enklare blessyrer när de rÃ¥kat ut för den magi som de skulle ha stoppat. Marmat var bÃ¥de imponerad — och ganska avundsjuk — över hur snabbt och korrekt som Sulawtai kunde läsa av vilken magi det var som användes och huruvida han behövde gÃ¥ in och bryta eller ej.

Sulawtai öppnade sällan upp för frågor i klassen, men vid ett av dessa tillfällen frågade Marmat honom:

”Hur mycket träning krävs för att kunna läsa av vilken magi som nÃ¥gon använder sÃ¥ snabbt som du gör?”

”Det är en frÃ¥ga som inte gÃ¥r att besvara helt korrekt, eftersom det är väldigt individuellt och beror bÃ¥de pÃ¥ er talang för magi och hur mycket tid ni lägger ned. Men, jag kan svara sÃ¥ här. Jag har varit lärare i magiskt försvar i fyrtio Ã¥r nu. Även om jag blir lite bättre för varje Ã¥r, sÃ¥ har jag under dessa fyrtio Ã¥r aldrig haft nÃ¥gra allvarliga skador pÃ¥ mina lektioner.”

”Sedan är det enklare när man tränar nybörjare som er. Ni har alla en ganska begränsad uppsättning magi som ni kan använda och de attacker som ni använder är sÃ¥dant som jag sett tusentals gÃ¥nger. Det är alltid mycket svÃ¥rare när det är magi som man inte känner igen.”

”Det är ocksÃ¥ mycket enklare att försvara sig mot manliga magiker. Som ni vet sÃ¥ använder vi färre trÃ¥dar än kvinnorna gör, men vi använder mer styrka. Manlig magi bygger mycket pÃ¥ att överlasta motstÃ¥ndaren med kraft medan kvinnlig magi bygger mer pÃ¥ finess, precision och snabbhet. Om ni möter en kvinnlig magiker finns det därför tvÃ¥ sätt som ni skulle kunna vinna.”

”Ni kan använda sÃ¥ pass ovanlig magi att er motstÃ¥ndare inte känner igen vad det är ni försöker skapa. Hon kan fortfarande möta alla era trÃ¥dar, men hon mÃ¥ste reagera blixtsnabbt pÃ¥ vad ni skapar. Om man känner igen de första trÃ¥darna som en del av en viss typ av magi sÃ¥ vet man vad som kommer därnäst och kan förbereda sig.”

”Den andra metoden, och den som varit vanligast i de fÃ¥ fall som det varit magiska strider mellan kvinnor och män är kraft. Vilka trÃ¥dar vi använder för en eldboll; i vilken ordning de kommer; hur de kombineras och binds ihop; dessa är alltid desamma. Men om ni dubblar styrkan i varje trÃ¥d dÃ¥ blir ocksÃ¥ effekten den dubbla. Den eldboll som skulle ha varit en fotsid bred blir nu istället tvÃ¥ fotsid bred. Dubbla styrkan igen och eldbollen blir fyra fotsid.”

”Genom att trycka in all kraft ni har sÃ¥ blir ni snabbare utmattade, men i en magisk strid behöver ni vinna snabbt och med kraft. När ni nÃ¥tt er fulla styrka kommer ni att kunna lägga in sÃ¥ mycket kraft i metall och eld att fÃ¥ – om ens nÃ¥gra – kvinnor kan matcha er styrka. Den eldboll som ni dÃ¥ skapar blir dämpad och den kommer inte bli flera fullsteg bred, men även en eldboll pÃ¥ nÃ¥gra fÃ¥ fotsid är tillräckligt för att oskadliggöra motstÃ¥ndaren.”

”Men det är tillräckligt för idag. Imorgon kommer vi att gÃ¥ in pÃ¥ den andra typen av försvar, där man hugger av motstÃ¥ndarens trÃ¥dar. Ni kommer behöva var fullt utvilade för den lektionen, sÃ¥ jag rekommenderar att ni ser till att sova ordentligt i natt.”

Han var osäker på om han bara varit ovanligt trött, eller om det varit Sulawtais förmaning som legat bakom, men han hade för ovanlighetens skull inte ägnat sig åt någon av sina sidoaktiviteter utan han hade nöjt sig med en kort löprunda och sina armhävningar innan sängdags.

Därför kände han sig ovanligt pigg och utsövd när han gav sig av till dagens lektion. Dessutom var han väldigt nyfiken på hur svårt det skulle vara att lära sig att skära av andras trådar. Hade män en större fallenhet för den här metoden, eller var det bara så att det var en metod som lämpade sig bättre för ren styrka?

Återigen stod alla stolar utmed väggarna och den mittersta delen av rummet var helt tom. Sulawtai kom som vanligt in i rummet precis vid den klockringning som signalerade att lektionen skulle börja och han inledde med att peka på Marmat.

”Du. Du hade en bra frÃ¥ga igÃ¥r, sÃ¥ du fÃ¥r inleda den här lektionen tillsammans med mig.”

Marmat kände sig hedrad över den positiva kommentaren. Han föredrag att hålla en låg profil i klassen, men samtidigt var det trevligt med beröm från en lärare. Varken Sythen eller Zhao hade varit särskilt frikostiga med beröm.

”Jag vill att du formar en enkel trÃ¥d av valfritt element och riktar den trÃ¥den mot marken mitt emellan oss. Normalt sett när man hugger av nÃ¥gons magi sÃ¥ är det flera trÃ¥dar pÃ¥ en gÃ¥ng som ska huggas av, men för att det ska vara lättare för er att se vad som händer och för att lära er tekniken sÃ¥ börjar vi med en trÃ¥d.”

Vilket element skulle han välja? Han visste inte själv vilket som var hans starkaste element än även om han trodde att det var eld. Skulle han börja med ett av dem? Eller kanske trä som varit hans favorit hittills. Han bestämde sig för att det minst troliga elementet som nÃ¥gon elev skulle välja var jord, eftersom det enbart användes för att binda ihop andra element och han ville se hur Sulawtai skulle reagera. Ã…terigen tvingade han ut sitt sinne i den forsande floden — liknelsen med en barkbit hade varit väldigt träffande — och han formade kraften till jord. Han ville inte riktigt visa hur stark han var i de olika elementen och skapade därför en ganska svag ström av jord. Tjockare än vad han i början hade använt för att binda ihop element, men fortfarande sÃ¥ svag att alla elever i rummet hade kunnat matcha styrkan.

Ett leende spelade en kort stund pÃ¥ Sulawtais läppar. ”Jord? Intressant val, särskilt eftersom jord pÃ¥ mÃ¥nga sätt skiljer sig frÃ¥n övriga element. Jag hade tänkt vänta med jord till sist, men dÃ¥ börjar vi med jord. BehÃ¥ll ditt element medan jag ger en kort förklaring till klassen.”

”Vi använder jord för att binda ihop andra element, som ni vet, och jord används nästan aldrig ensamt. Det gör ocksÃ¥ att när vi hugger av andras magi fokuserar vi oftast pÃ¥ de andra elementen. Jag vet att ni alla spelat ’Tornet faller’ under er tid här. Jord är som de här träbitarna som hÃ¥ller uppe hela tornet. Tar man bort dem sÃ¥ rasar alla andra bitar ned pÃ¥ bordet. Tar ni bort jord sÃ¥ rasar de andra trÃ¥darna och sprids i alla möjliga riktningar. Ibland blir det bara kaos av det; en massa lösa trÃ¥dar som var och en inte har nÃ¥gon effekt. ”

”Ibland kombinerar sig elementen med andra, utan bindningar av jord, och man kan fÃ¥ helt oväntade effekter. Om en del av dessa trÃ¥dar ’faller’ i riktning mot er mÃ¥ste ni vara beredda att hugga av vad som blivit resultatet av detta. Det är ett väldigt effektivt sätt att förstöra nÃ¥gons magi, men det är ocksÃ¥ ett väldigt farligt sätt. Vissa magiker experimenterar med magi pÃ¥ just det här sättet, genom att skapa känd magi och sedan hugga av vissa trÃ¥dar av jord för att lÃ¥ta slumpen jobba Ã¥t dem.”

”Oftast leder det inte nÃ¥gonting alls. NÃ¥gon enstaka gÃ¥ng skapar de ny magi, och i väldigt sällsynta fall skapar de sÃ¥ farlig och okontrollerad magi att nÃ¥gon blir skadad eller dör. Denna nÃ¥gon är oftast magikern. Men, nog pratat. LÃ¥t mig demonstrera istället.”

Sulawtai skapade en kraftfull trÃ¥d av jord, rejält mycket kraftigare än den trÃ¥d han själv hade skapat. Han band även in lite metall i trÃ¥den innan han med full kraft skickade den mot Marmats trÃ¥d som klövs rakt av. Det hastiga försvinnandet av trÃ¥den sände en chock genom Marmat — även om det inte gjorde ont pÃ¥ samma sätt som dämpningen utan det var som när man hoppar ned i kallt vatten — och han tappade helt kontakten med magin under en kort stund.

”Ni ser”, fortsatte Sulawtai, ”hur jag inte försöker använda andra trÃ¥dar sÃ¥ som vi gör när vi dämpar, utan istället använder jag samma element som det som vi försöker hugga av. Det jag ocksÃ¥ gjorde var att förändra elementet nÃ¥got genom att tillföra andra egenskaper. Precis som elementet vatten kan hindras om vi förändrar vatten till is, sÃ¥ kan vi stoppa trä frÃ¥n att växa genom att blockera med en träbit som är tillräckligt hÃ¥rd. Precis som vi kan stoppa metall genom att välja en metall som är hÃ¥rdare sÃ¥ kan vi förhindra eld genom en kraftigare eld som brinner kraftfullare.”

”Vi använder samma element men med mycket mer kraft och genom att väva in andra element för att fÃ¥ fram deras kraftfullaste egenskaper. SÃ¥ här i början kommer ni att fÃ¥ träna pÃ¥ att använda all er styrka, men med mer träning fÃ¥r ni lära att använda precis rätt styrka. Att inte använda maximal styrka har tvÃ¥ olika fördelar.”

”För det första: om ni tar i allt ni har varje gÃ¥ng kommer ni att vara helt utmattade efter bara nÃ¥gon klockringning. Det är ett av skälen till att ni tränar i grupp sÃ¥ att ni ska hinna vila upp er. För det andra sÃ¥ finns en finess med att välja exakt rätt styrka. Om ni lyckas hugga av trÃ¥darna med den kraft som precis är tillräcklig sÃ¥ fÃ¥r ni en väldigt positiv sidoeffekt. MotstÃ¥ndaren tappar dÃ¥ inte sin kontakt med magin en kort stund.”

Detta förvånade Marmat. Hur kunde det vara en fördel? Då kunde motståndaren snabbt skapa ett nytt magiskt anfall och man skulle hela tiden hamna på defensiven. Av uttrycken på hans klasskamraters ansikten var Marmat inte den enda som kände sig förvirrad.

”Jag ser att ni är förvirrade”, fortsatte Sulawtai. ”Varför vill man inte att motstÃ¥ndaren ska tappa kontakten med magin? LÃ¥t mig demonstrera istället för att förklara. Marmat, kan du anfalla mig med nÃ¥gonting enkelt, exempelvis ett rep?”

Marmat var fortfarande förvirrad, men han gjorde som han blivit tillsagd. Han använde jord för att binda ihop trä med vatten och skapa ett rep som han skickade mot Sulawtai. Han kunde se hur Sulawtai skickade trä mot trä, vatten mot vatten och jord mot jord, med tunna trådar av andra element inblandade för att göra elementen hårdare.

Det förvånande var inte när Sulawtai skar igenom hans trådar. Det hade han räknat med och han hade även räknat med att han skulle kunna hålla kvar magin. Det han inte hade räknat var när han såg hur trådarna vände och riktade sig mot honom. Han hade inte ens ett hjärtslag på sig att fatta ett beslut och han reagerade instinktivt. Han släppte magin och kastade sig framåt. Väl där tog han emot med händerna och rullade ihop till sin boll.
”En mer erfaren magiker hade givetvis mött den här effekten med magi, exempelvis genom att dämpa trÃ¥darna eller använda eld mot repet. När man väl lyckats hugga av magin sÃ¥ perfekt att man fÃ¥r den att vända sÃ¥ behöver den inte längre matas med magi. Det innebär att om du fÃ¥r den effekten mot dig kan du släppa det du hÃ¥ller pÃ¥ med och skapa nya trÃ¥dar. Men du är snabbtänkt och undvek att fÃ¥nga dig själv i ditt eget rep. ”

Efter det kallade Sulawtai fram två andra elever som fick öva mot varandra och Marmat fick senare under dagen möjlighet att öva mot elever som var på samma nivå som han själv. Precis som Sulawtai förvarnat var det utmattande att lägga all kraft man hade på att hugga av andras trådar och han var glad att de fick gott om tid att vila mellan. Han såg fram mot den dagen som han skulle kunna balansera kraften bättre och lyckas hitta den där perfekta nivån där man kastar tillbaka magin mot den andre.

Läs mer