Kapitel 37

Kapitel 37, 38 och 39 innehåller alla tidshopp. Det har att göra med att vi måste komma fram till vintern för den del av handlingen som ska knyta ihop boken.

I Ellas fall fanns det dock en del att ta upp innan, så det stora tidshoppet känns kort och rushat. Jag funderar på om jag ska stryka hela delen med olika utbildningar och istället låta tidshoppet ta lite mer plats.

KAPITEL 37

För ovanlighetens skull var Ella först till dagens lektion. Det stred mot hennes natur att gå upp tidigt och att stressa dit för att vara först, men hon ville kunna lämna anteckningsboken på Sofyns skrivbord utan att de andra eleverna skulle kunna se det.

Hon slog sig ned i sin bänk och det dröjde inte länge innan fler elever anlände. Strax innan klockringningen var de alla på plats och Sofyn klev in i rummet. Hon gick fram till sitt skrivbord och Ella kunde se hur hon noterade anteckningsboken på sitt skrivbord, men hon lät den ligga ihopslagen just då. Ella undrade om någon annan i klassen hade lagt märke till den och om de förstått att hon hade blivit bestraffad. Hon hade tittat extra noggrant i spegeln i morse och hon kunde inte se några spår av gårdagen i sitt ansikte. Svullnaden hade försvunnit redan igår och hennes ögon var inte längre röda.

Lektionen fortlöpte med övningar i magiskt försvar och de turades om att öva mot varandra medan Sofyn övervakade. När de senare kom tillbaka från dagmålet hade Sofyn en överraskning åt dem.

”Som ni vet sÃ¥ kommer ni att nästa Ã¥r, efter att ni kommer tillbaka frÃ¥n vinterlovet, att välja en individuell studieplan, baserat pÃ¥ era intressen och era talanger. Det kan verka lÃ¥ngt bort, dÃ¥ det är flera mÃ¥nvarv kvar till vinterlovet, men som er lärare är det mitt jobb att se till att ni förstÃ¥r vad ni har att välja pÃ¥ och vad de olika valen innebär.”

”Jag föredrar att prata med var och en av er i enrum först, för att bättre förstÃ¥ vad era intressen är och sÃ¥ att jag pÃ¥ ett bra sätt ska kunna presentera alternativen av er när vintern anländer. Därför kommer jag att skicka runt den här listan”

Hon la ett papper på Ellas skrivbord. På det papperet fanns en kolumn med namnen på dagarna och en tom ruta för namn.

”Jag vill att ni skriver ert namn pÃ¥ en av de lediga platserna här. Vi börjar med det här direkt och den första dagen är alltsÃ¥ idag, nÃ¥ddagen. Det finns 28 lediga platser och ni är 22 elever i klassen, sÃ¥ det kommer finnas möjlighet att välja även för den som fÃ¥r välja sist. Dessa samtal äger rum efter lektionerna och jag kommer att pÃ¥minna er om vems tur det är.”

”Ni kommer även att se att fridagarna finns med för den som sÃ¥ önskar. För de som väljer en fridag kommer jag att besöka er i ert rum efter morgonmÃ¥lets sista klockringning. Om du börjar Ella och sedan skickar du papperet vidare till vänster, till Wasa. Wasa gÃ¥r sedan bort med papperet till Aerina som sitter längst till höger i raden bakom er. Aerina skickar vidare vänster, och sÃ¥ vidare.”

Ella hade först tänkt välja nåddagen. Det kändes passande eftersom hon bad om nåd för att hon betett sig så dumt och dessutom skulle hon få chansen att prata med Sofyn redan idag. Samtidigt så ville hon inte gärna besöka Sofyns rum så snart igen. Varje gång hon varit där hade det varit för att hon gjort någonting dumt och skulle bestraffas. Dessutom skulle en fridag innebära att hon och Wasa skulle kunna prata gemensamt med Sofyn. Hon skrev i sitt namn på den första fridagen och skickade vidare till Wasa. Hon noterade hur Wasa valde dagens datum innan hon gick iväg med lappen till Aerina.

Efter att alla elever skrivit på listan och Sofyn hade stoppat ned den i en väska fortsatte lektionen som vanligt och i slutet av lektionen bad Sofyn Wasa att följa med henne för sitt samtal om framtida studier.

\n—\n
Eftersom Ella inte hade en aning om hur långt Wasas samtal med Sofyn skulle ta gick hon och åt direkt efter lektionen innan hon återvände till sitt rum för lite studier. Strax innan hon hade tänkt gå och lägga sig knackade Wasa på dörren och hon släppte in henne.

”Hur gick det? Pratade ni nÃ¥gonting om Ghatas?”

”Nej, vi pratade bara om framtida studier och om vad jag var intresserad av. Men, Sofyn inledde med att säga att hon hade läst ditt meddelande och att hon kommer prata med oss bÃ¥da pÃ¥ fridagen, efter att hon pratat med dig.”

Ella kände sig lite besviken. Hon hade hoppats att Sofyn skulle ha sagt någonting mer, och eftersom hon hade valt fridagen fick hon nu vänta till i övermorgon innan hos skulle få svar på sina frågor. De småpratade lite grann om dagens lektioner och tränade lite grann på att dämpa varandras trådar innan Ella till slut kröp till sängs.

Som alltid när man väntar på någonting så gick tiden oerhört långsamt och det var äntligen fridag. Ofta brukade Ella dröja kvar i sängen och vänta med morgonmålet till sista möjliga stund, men idag hade hon ingen ro i kroppen. Hon var nästan först ned i matsalen och efter en snabb frukost ägnade hon resten av morgonen åt att stega fram och tillbaka i sitt rum i väntan på Sofyn.

Till slut sÃ¥ knackade det pÃ¥ dörren. Eftersom hon lämnat dörren olÃ¥st ropade hon ”Kom in” och strax därefter kom Sofyn in i rummet och stängde dörren efter sig. Hon kände hur frÃ¥gorna bubblade i kroppen och Sofyn hann knappt stänga dörren innan hon överöste henne med frÃ¥gor:

”Fick du mitt meddelande? Pratade du och Wasa nÃ¥gonting om Ghatas? Har du …”

Här avbröt Sofyn henne. ”Lugna ned dig är du snäll. Vi kommer att prata om flera saker idag. BÃ¥de ditt beteende, dina framtida studier och det som du och Wasa ville prata med mig om, men vi pratar om dem i den ordning som jag bestämmer.”

På tonen och ordvalet förstod hon att Sofyn fortfarande var arg över hur hon hade brutit mot reglerna, men hon tyckte att det var lite orättvist. Hon hade redan fått sitt straff och då borde Sofyn kunna förlåta. Även om hon hade en tendens att prata innan hon tänkte så lyckades hon hålla tand för tunga och erbjöd Sofyn att sitta ned på stolen medan hon satte sig på sängen. En säng som hon för ovanlighetens skull hade bäddat i väntan på Sofyns besök.

”SÃ¥, det var bättre. Om vi börjar med ditt beteende sÃ¥ är jag glad att du inte fuskade med skrivövningen. Jag brukar lita pÃ¥ mina elever men nu har du tvÃ¥ gÃ¥nger pÃ¥ kort tid gÃ¥tt bakom ryggen pÃ¥ mig och allvarligt brutit mot reglerna. Det har fÃ¥tt mig att undra om jag är för snäll mot mina elever och det kommer att ta tid innan jag känner att jag vÃ¥gar lita pÃ¥ dig igen. FörstÃ¥r du det?”

Hon nickade. Hon hade aldrig tänkt på hur det måste kännas för Sofyn som först räddade henne från att bli utslängd från skolan och så tackade hon henne genom att bryta mot reglerna igen.

”Ã…ngrar?” försökte Ella formulera en frÃ¥ga, men började om: ”Har du Ã¥ngrat att du hjälpte mig i somras?”

”Ärligt talat, Ella. Jag vet inte. Ibland undrar jag om det var rätt beslut. Men, samtidigt har bÃ¥de du och Wasa en nyfikenhet och ett mod som jag ibland saknar i anmödrarna. Vi, och vÃ¥ra företrädare har försökt lösa den här gÃ¥tan i flera hundra Ã¥r utan att lyckas, och den enda som kommit nÃ¥gonstans sitter nu fÃ¥ngad samtidigt som vi varit oförmögna att hjälpa henne.”

”SÃ¥, jag tror fortfarande att anmödrarna behöver er lika mycket som ni behöver anmödrarna. Men, som jag sa senast vi talades vid sÃ¥ har jag tröttnat pÃ¥ dina regelbrott och jag tänker bestraffa dig fullt ut om du bryter mot reglerna igen. Du kommer behöva bevisa att jag kan lita pÃ¥ dig innan jag börjar göra det igen.”

Ella kände klumpen i halsen. Hon hade en lång uppförsbacke och hon hoppades att hon skulle kunna bevisa för Sofyn att hon gick att lita på. Både hon och Wasa behövde ha Sofyn på sin sida om det skulle kunna rädda Tomo.

”Nog om det”, fortsatte Sofyn. ”LÃ¥t oss prata om dina framtida studier nu. Efter vinterlovet kommer du att ha varit här i ett Ã¥r och dÃ¥ har du kommit sÃ¥ lÃ¥ngt i dina studier att du fÃ¥r välja din egen väg. Det finns nÃ¥gra olika att välja pÃ¥ och jag kommer börja med att presentera dem lite kort, sÃ¥ fÃ¥r du möjlighet att ställa frÃ¥gor. Ni kommer senare att fÃ¥ mer information, och det kommer att finnas möjlighet att ställa fler frÃ¥gor dÃ¥.”

”Den väg som jag tror att du är minst intresserad av är teoretisk magi. Det handlar mycket om att läsa in kunskap om magins och gillets historia. Det är Estsuldra som ansvarar för den utbildningen. Det är mycket fokus pÃ¥ att läsa och skriva och väldigt lite fokus pÃ¥ praktiska övningar. Givetvis fortsätter alla elever med lektioner i olika former av magi, men mer än hälften av tiden där handlar om teori.”

Hon höll helt med. Det lät verkligen inte särskilt roligt och hon var inte det minsta intresserad av att få Estsuldra som lärare igen.

”Nästa väg tror jag kan intressera dig desto mer och det är experimentell magi. Som du vet sÃ¥ finns det sÃ¥dan magi som är väl dokumenterad och som alla lär sig. Men, det finns magi som är bortglömd eller som ingen nÃ¥gonsin hittat. Experimentell magi handlar om att lära sig metoder för att minska risken när man experimenterar med magi. Det är fortfarande farligt och vi har haft nÃ¥gra magiker som rÃ¥kat ut för allvarliga skador när de ägnat sig Ã¥t detta, men ni har egentligen redan ägnat er Ã¥t detta när ni aktiverade tittkulan. Även om ni inte vidtog de försiktighetsÃ¥tgärder som nÃ¥gon tränad i detta skulle ha gjort.”

Med det gav Sofyn henne ett strängt ögonkast innan hon fortsatte. ”Vi har även flera vägar som är specialiserade pÃ¥ ett specifikt omrÃ¥de. En av dessa är försvar; och dÃ¥ med mycket om magiskt försvar. Vi har även läkekonst som är specialiserat pÃ¥ just att läka och lindra sjukdomar. Det finns botanik som är inriktat pÃ¥ magi som pÃ¥verkar naturen omkring oss. Det är de som ansvarar för de växthus som vi har här och de ger ibland naturen en hjälpande hand.”

”Slutligen sÃ¥ har vi rekryterarna. De är specialister pÃ¥ att läsa av andra personer och känna efter vilken magisk förmÃ¥ga de har. Det var en sÃ¥dan du stötte pÃ¥ under uttagningen. De reser runt i landet och letar efter nya elever hit. De kan även känna av den magiska förmÃ¥gan hos män, men det är en kunskap som de använder väldigt sällan eftersom vi inte rekryterar män hit. Har du nÃ¥gra frÃ¥gor?”

Ella skakade pÃ¥ huvudet och Sofyn fortsatte: ”DÃ¥ har jag tvÃ¥ frÃ¥gor till dig. Vad tycker du är roligast med magi? Vad ser du mest fram emot att fÃ¥ lära dig?”

Hon var tvungen att fundera en stund innan hon svarade. ”Roligast är att lära sig nya saker, att förstÃ¥ hur allting hänger ihop. Hur vi med bara fem olika element kan skapa sÃ¥ olika saker. Det jag ser fram emot mest är att lära mig nya saker; att gÃ¥ och lägga mig med en kunskap som jag inte hade när jag vaknade.”

Sofyn studerade henne en lÃ¥ng stund, som om hon vägde hennes ord, innan hon till slut talade igen. ”Bra, dÃ¥ vet jag vilken lärare som jag ska be komma och ha en gästlektion. Om du gÃ¥r och hämtar sÃ¥ kan vi ta det som du suttit och väntat pÃ¥ hela tiden.”

\n—\n
Det tog inte lång stund för henne att hämta Wasa och när de återvänt till Ellas rum och satt sig på hennes säng frågade Sofyn:

”Ni ville prata med mig och det var viktigt. NÃ¥. Jag lyssnar, även om ingen av er egentligen förtjänat det.”

Wasa inledde med att förklara vad de hade hittat, om Qiancia, om Ghatas, om teorin att det det borde finnas en besökare där och hur de borde kunna använda hornen för att synkronisera att de öppnade Besökaren från både Sadalino och Ghatas samtidigt och hur det borde gå att få ut Tomo utan allt för stor risk.

”Det är inte sÃ¥ lÃ¥ngt till Ghatas och staden är helt övergiven”, fortsatte Ella. ”Vi borde kunna rida dit pÃ¥ en vecka och sÃ¥ här Ã¥rs krävs inte en massa packning eller utrustning. Om du bara kunde fÃ¥ fram hornen sÃ¥ skulle vi kunna ge oss iväg direkt.”

Hon hade inte menat att låta så entusiastisk, eller som att de hade hela planen klar, men det kändes som om de var så nära nu. De skulle kunna rädda Tomo och lära sig mer om besökaren.

”Nej”, kom svaret frÃ¥n Sofyn och Ella kände hur all kraft rann ur henne. Nej? Bara sÃ¥där? Hade hon inte lyssnat pÃ¥ deras förslag. Hon sÃ¥g en tÃ¥r i ögonvrÃ¥n pÃ¥ Wasa och satte sig närmare henne sÃ¥ att hon kunde lägga en arm över hennes axlar.

”Nej”, fortsatte Sofyn, ”ni kan inte Ã¥ka nu.”

Ett hopp tändes hos Ella medan Sofyn fortsatte.

”Ni är lÃ¥ngt ifrÃ¥n redo för en sÃ¥dan resa och det skulle skapa en massa uppmärksamhet om ni gav er av nu. Jag ska prata med de andra anmödrarna och se vad de tycker om er plan. Jag kommer att föreslÃ¥ att vi ska utgÃ¥ frÃ¥n er plan, med vissa förändringar, men innan de godkänt planen sÃ¥ gör ni ingenting. Absolut ingenting! Är det förstÃ¥tt?”

Vilka ändringar var det Sofyn hade tänkt sig? Hon hoppades att det inte var några stora ändringar eftersom deras plan var bra, men hon kunde vänta på klartecken från anmödrarna. Både hon och Wasa nickade bifall.

”Jag kommer träffa de andra anmödrarna och vi kommer att diskutera ert förslag. Jag vill att ni kommer till mitt rum om tvÃ¥ veckor, alltsÃ¥ näst-nästa fridag. DÃ¥ har jag inga elevsamtal i min kalender. Fram till dess vill jag att ni ägnar er Ã¥t era studier enbart. Om nÃ¥gon av er gör den minsta ansats att sätta planen i verket eller om nÃ¥gon av er bryter nÃ¥gon regel sÃ¥ kommer jag att avbryta och vi kommer ha ett mycket trÃ¥kigt samtal pÃ¥ mitt rum. Är det förstÃ¥tt?”

”Ja, Sofyn”, svarade de bÃ¥da med en mun.

Med det svaret verkade Sofyn nöjd och hon reste sig och lämnade rummet.

\n—\n
Om Ella hade tyckt att två dagar gick långsamt så var det ingenting mot hur långsamma två veckor kan vara. Visserligen uppskattade hon sina lektioner och de lärde sig massvis om magiskt försvar. Nu hade de kommit så långt att de fick dela upp sig i mindre grupper och träna mot varandra.

Till slut hade de två veckorna äntligen gått och efter morgonmålet begav sig Ella och Wasa till Sofyns rum. Efter att ha knackat och blivit insläppta tog de varsin stol och väntade på att Sofyn skulle inleda. Ella kände hur det tog emot att sitta still eftersom hon ville gå omkring i rummet tills hon fick svar på frågan.

”Det gläder mig att ni bÃ¥da följt mina instruktioner. Jag litar inte helt pÃ¥ nÃ¥gon av er än, men ni verkar kunna följa regler ibland i alla fall. Jag har nu pratat med de andra och vi kommer att följa er plan, men med vissa ändringar.”

Vilka ändringar, tänkte Ella, men det kändes inte som rätt tillfälle att ställa den frågan just nu.

”För det första sÃ¥ kommer resan till Ghatas att ske under vinterlovet. Detta för att inte skapa en massa rykten. För det andra sÃ¥ fÃ¥r ni inte bÃ¥da resa. En av er kommer att resa dit i sällskap med mig. Den andra stannar kvar här och hjälper till med Besökaren här. Ni bestämmer själva vem som ska stanna kvar.”

Bara en av oss tänkte Ella förfärat. Hur skulle de kunna välja vem som skulle få följa med? Det var ju deras gemensamma plan och de senaste två veckorna hade de pratat varje kväll om hur spännande det skulle vara att se Ghatas.

”Slutligen, och detta är den viktigaste delen. Om nÃ¥gon av er bryter en enda regel fram till dess sÃ¥ ställer vi in resan. Vi tar en stor risk med er plan här och ni behöver bÃ¥da bevisa att vi kan lita pÃ¥ er. Se det som er chans att visa att vi gjorde rätt när vi gjorde er till anmödrar.”

”Jag förstÃ¥r att det är en del för er att ta in, med de ändringar som vi gjort. Men, vi mÃ¥ste ändÃ¥ be om ett svar nu. Om ni inte tycker att detta är ok sÃ¥ ställer vi in helt.”

Ella tittade på Wasa och hon kunde se hur vännen tänkte samma sak. Det var inte den plan som de hade tagit fram, men det var deras bästa chans att rädda Tomo. De godtog planen och återvände till Ellas rum för att diskutera ändringarna i planen.

De slog sig ned i Ellas säng, efter att Wasa med en suck konstaterat att hon inte bäddat i dag heller och snabbt slängt över ett överkast. Ella tyckte att det var lika bra att gå på den svåraste punkten först:

”Jag tycker att du ska Ã¥ka till Ghatas. Det var din plan och det är din syster.”

”Tack”, svarade Wasa, ”men du borde Ã¥ka. Vi borde försöka fÃ¥ ut Tomo genom Besökaren här i Sadalino. Det är bättre för henne om hon kommer tillbaka till samma plats som hon lämnade. Tänk pÃ¥ att hon varit borta i flera Ã¥r och hon är antagligen förvirrad. Jag vill gärna vara pÃ¥ samma plats som hon kommer ut sÃ¥ att jag kan fÃ¥ se henne och röra vid henne.”

Ella undrade om det verkligen var hela anledningen. Den lät rimlig, men Wasa visste också hur mycket Ella hade sett fram emot att få se Ghatas. Enda sedan de hade blivit upptäckta och nästan blivit utslängda så hade Wasa agerat som om det enbart varit hennes fel och att hon var skyldig Ella att alltid göra som hon ville.
\n—\n
Resten av hösten förflöt snabbare än Ella trodde den skulle göra. Mellan alla lektioner gick mycket tid åt att planera resan till Ghatas mer i detalj och flera gånger träffades Ella, Wasa och Sofyn för att diskutera resan. Både Ella och Wasa fick möjlighet att använda hornen flera gånger och de testade dem på flera olika avstånd utan att märka någon skillnad i ljudet. Varje gång lät det som om de stod precis bredvid varandra även om de några gånger hörde ett knäppande ljud.

Vid några få tillfällen använde de tittkulan för att prata med Marmat men både de och han var väldigt försiktiga med att avslöja någonting och det fanns en gräns för hur mycket kallprat man kunde ägna sig åt. Ella noterade dock att Marmat alltid var mer engagerad i samtalen de gånger som Wasa var med.

En höjdpunkt under hösten var den vecka då både Ella och Wasa fyllde år. De hade upptäckt att det bara skiljde två dagar mellan dem så de valde att fira båda födelsedagarna på dagen som låg mittimellan. Nu när de var tretton år gamla så var de nästan vuxna.

Förutom lektioner i magiskt försvar fick de under hösten och vintern möjlighet att fördjupa sig i de olika vägar som deras studier kunde ta och Ella blev allt mer säker på att hon skulle välja experimentell magi, särskilt efter de lektioner där de under Sofyns övervakande fick prova att experimentera sig fram till ny magi. Eller, egentligen var det som de kom på inte särskilt ny magi. Sofyn kände igen allt de kom fram till, men det var första gången som Ella skapade ny magi och inte bara repeterade någonting som någon annan lärde ut till henne.

Så var det till sist bara en vecka kvar till vinterlovet och alla förberedelser för redan till Ghatas var klara.

Läs mer

One thought on “Kapitel 37

Comments are closed.