Kapitel 40

Kapitel 40 är ett nytt kapitel och ett ”mellan-kapitel” pÃ¥ samma sätt som 10, 20 och 30, dvs det handlar inte om nÃ¥gon av mina huvudpersoner.

KAPITEL 40

Chanossa tittade ut över Sadalino från sitt arbetsrum. Magikernas byggnad låg mitt i staden och tornen reste sig tio gånger så högt som någon annan byggnad i staden. Som ledare för rådet och därmed den som hade mest att säga till om bland de kvinnliga magikerna hade hon det finaste och största rummet, längst upp i det mittersta tornet.

Även om hon var ledare för rÃ¥det och även om hon borde fÃ¥ information om allting som försiggick i Sadalino, i skolan och i deras byggnader var det uppenbart att en del information aldrig nÃ¥dde henne. Hon hade hört rykten om noviser som hade blivit upptäckta i det östra tornet — den del av byggnaden som var helt förbjuden för dem — men ingen hade rapporterat nÃ¥got sÃ¥dant till henne. Innebar det att hennes källor hade fel? Eller fanns det nÃ¥gon — eller nÃ¥gra — som agerade i det fördolda? Som dolde saker för henne?

Det verkade som om det fanns organisationer här i hennes byggnad som var hemliga för alla utom dem som var med. Ett antal rykten under de år som hon varit ledare pekade på det, och anteckningar från tidigare ledare för rådet antydde samma sak. Dessutom var det någonting konstigt med dessa anteckningar. Det fanns ingenting i anteckningarna om detta som var äldre än hundra år. Istället hade anteckningarna som var äldre än så stora segment helt utan text. Det var som om någon raderat det som stod där på magisk väg.

Hon hade flera gånger försökt att återställa den texten men utan någon som helst framgång. Det var väldigt frustrerande. Inte bara verkade det finnas hemliga organisationer här, utan någon av dem hade för hundra år lyckats få en av de sina som ledare för rådet och den personen hade raderat all sådan information.

Eftersom det fanns arkiv över vilka som ingÃ¥tt i rÃ¥det — även om det inte hade dokumenterats vem som var ledare för rÃ¥det — hade hon till slut lyckats pussla ihop ett namn. Det mÃ¥ste ha varit en person som hette Qiancia som hade blivit invald i rÃ¥det vid den tidpunkten. Hon hade försökt hitta mer information, men det fanns ingenting skrivet om — eller av — Qiancia efter den tidpunkten, och vem som än varit ledare för rÃ¥det dÃ¥ hade varit väldigt sparsam med vad hon skrev ned i anteckningarna.

Så. Tydligen hade hon minst en hemlig organisation bland sina magiker och det verkade som om hon hade noviser som besökte det förbjudna östra tornet samtidigt som några försökte dölja detta för henne.

Argh! Frustrationen fick henne att gnissla tänder. Hur skulle hon kunna styra magikerna om hon inte hade tillräckligt med information? Dessutom började deras relation till kungamakten att gnissla. De hade alltid haft en balans där kungens äldsta son studerade hos kyrkan och där den äldsta dottern studerade hos dem. Men nu hade även kungens yngsta dotter börjat studera i kyrkan. Det var inte alls bra.

Till råga på allt hade Estsuldra nästan sparkat ut Lyali från skolan. Estsuldra borde ha rådfrågat henne först. Då hade hon sagt nej eftersom de behövde ha goda förbindelser med kungahuset. Till skillnad från de manliga magikerna hade de inte magiska krigare och väldigt få av hennes magiker hade kunskaper i att använda magi för strid. De behövde ha kungen på sin sida.

Hon tackade sin lyckliga stjärna att Sofyn hade räddat situationen. Hon visste inte varför Sofyn hade valt att hjälpa Lyali, men det påstods ibland att hon var alldeles för snäll mot sina elever och hon hade fått flera uppmaningar att faktiskt bestraffa de elever som bröt mot reglerna. Men, den här gången var hon glad att Sofyn hade varit för snäll och därmed räddat kvar Lyali.

Det gick inte att ta risken att någon annan lärare skulle försöka samma sak som Estsuldra; även om Estsuldra var ökänd bland lärarna för att vara alldeles för strikt med reglerna. Hon hade därför skickat ut ett direktiv till lärarna om att lärare var tvungen att ha hennes godkännande innan de skiljde någon från sin utbildning. Då borde åtminstone den risken vara avvärjd i framtiden.

Ã…terigen gjorde hon ett försök — var det tredje gÃ¥ngen den här veckan — att Ã¥terställa texten som försvunnit och Ã¥terigen misslyckades hon. NÃ¥gon dag, tänkte hon, ska jag lyckas fÃ¥ fram vad som stod skrivet.

Läs mer

One thought on “Kapitel 40

Comments are closed.