Varför sprider DN inkorrekta uppgifter om A-kassan?

I en artikel i DN påstås hälften av a-kassans medlemmar inte kommer att få a-kassa.

Det refereras till en TCO-undersökning som skulle påstå detta, men problemet är bara att någon sådan undersökning inte verkar finnas. Jag har sökt igenom TCO:s webbplats utan att få någon träff, och jag kan hitta undersökningar som påstår:

  • Att täckningsgraden sjunkit till 58% (rapport här). Den rapporten har dock problemet att begreppet täckningsgrad inte presenteras noggrannare. Är det 58% av de som är medlemmar i a-kassan som har rätt till a-kassa, eller 58% av de som är arbetslösa som har rätt till a-kassa? Det är nämligen en väldigt stor skillnad. Noterbart är att samma täckningsgrad (hur det nu än definierades) var 65% Ã¥r 2005, sÃ¥ det är ingen stor förändring vi talar om (en sänkning med med 9% eller 7 procentenheter)
  • Att det finns ett antal myter om a-kassan (rapport här). Denna rapport innehÃ¥ller dock felaktiga pÃ¥stÃ¥enden, sÃ¥som att a-kassan skulle vara överfinansierad. Överfinansierad blir den först när medlemsavgifterna i a-kassan överstiger kostnaderna för administration plus utbetalda ersättningar. Arbetsgivaravgiften (eller mer specifikt arbetsmarknadsavgiften) är en skatt och ska inte räknas in i finansieringen.
  • Och ett antal andra rapporter. Ingen som styrker pÃ¥stÃ¥endet att 50% av a-kassans medlemmar inte skulle vara berättigade till a-kassa.

Så, i chatten som anordnades av DN så ställde jag följande fråga:

Varifrån kommer siffran om att 50% av de som är medlemmar i a-kassan inte skulle vara berättigade till a-kassa?

PÃ¥ vilket jag fick svaret:

I min artikel som finns på DN.se relaterar jag till en undersökning som TCO gjorde första halvåret 2007. Då kollade TCO hur många som skulle få ersättning om alla som var medlemmar i a-kassorna blev arbetslösa samtidigt en viss dag och kom fram till att det var 58 procent. Trenden går mot att ännu färre får ersättning i dag.

Vilket dels inte stÃ¥r i artikeln och dels rör en osannolik — och ointressant — hypotetisk situation. Dessutom besvarar det inte min frÃ¥ga.

Så, tyvärr verkar det som om DN här är lydiga budbärare till TCO och sprider det budskap som de vill sprida. Ett TCO som oftast agerar som lydiga stödtrupper till socialdemokraterna.

Vilket fÃ¥r mig att Ã¥terigen tipsa att om man vill vara medlem i ett fackförbund som är partipolitiskt obundet — och därmed ser till sina medlemmars bästa i första hand — sÃ¥ väljer man ett SACO-förbund eller syndikalisternas fackförening.

4 thoughts on “Varför sprider DN inkorrekta uppgifter om A-kassan?

  1. Det som avses, och som står i rapporten, är andel av de arbetslösa som får ersättning. Att denna andel, för de som är med i bl a TCO-kassor, har sjunkit från 65% år 2005 till 58% i början av 2007 bekräftas i en rapport som getts ut gemensamt av IAF och Arbetsförmedlingen, se länk http://www.iaf.se/upload/Rapporter/2009/2009-7%20Arbetssökande%20med%20och%20utan%20arbetslöshetsersättning.pdf
    Andelen är idag under 50% och fortsätter sjunka. Mattias tycks inte betrakta det faktum att väldigt många arbetslösa inte har rätt till ersättning och att dessa blir fler för varje dag som går i denna kris. Konkret betyder det att människor får sälja huset, bilen etc. Fattigdom kallas det.
    Jo a-kassan är visst svårt överfinansierad och det med arbetstagarnas pengar. Arbetsmarknadsavgiften är avstått löneutrymme. Hade vi inte ordnat a-kassans finansiering på det sätt som nu görs, via arbetsmarknadsavgiften, så hade vi givetvis plockat ut dessa pengar i avtalsrörelser och ordnat med a-kassa på annat sätt.
    Avslutningsvis så har jag svårt att förstå varför Mattias ser TCO som en partipolitisk organisation. Det är vi inte. Vårt mål är att med sakliga argument få den sittande regeringen att ändra sin a-kassepolitik, inte att byta regering. Det är en viss skillnad.

  2. Det som avses, och som står i rapporten, är andel av de arbetslösa som får ersättning. Att denna andel, för de som är med i bl a TCO-kassor, har sjunkit från 65% år 2005 till 58% i början av 2007 bekräftas i en rapport som getts ut gemensamt av IAF och Arbetsförmedlingen, se länk http://www.iaf.se/upload/Rapporter/2009/2009-7%20Arbetssökande%20med%20och%20utan%20arbetslöshetsersättning.pdf
    Andelen är idag under 50% och fortsätter sjunka. Mattias tycks inte betrakta det faktum att väldigt många arbetslösa inte har rätt till ersättning och att dessa blir fler för varje dag som går i denna kris. Konkret betyder det att människor får sälja huset, bilen etc. Fattigdom kallas det.
    Jo a-kassan är visst svårt överfinansierad och det med arbetstagarnas pengar. Arbetsmarknadsavgiften är avstått löneutrymme. Hade vi inte ordnat a-kassans finansiering på det sätt som nu görs, via arbetsmarknadsavgiften, så hade vi givetvis plockat ut dessa pengar i avtalsrörelser och ordnat med a-kassa på annat sätt.
    Avslutningsvis så har jag svårt att förstå varför Mattias ser TCO som en partipolitisk organisation. Det är vi inte. Vårt mål är att med sakliga argument få den sittande regeringen att ändra sin a-kassepolitik, inte att byta regering. Det är en viss skillnad.

  3. Mats,

    men om det är andelen av de arbetslösa som sjunkit till 58% så är ju DN:s siffror fel, vilket var det jag anmärkte på i första hand. Det DN skrev var nämligen:

    Bara drygt hälften av dem som är med i a-kassan har rätt till ersättning över huvud taget.

    För du måste väl inse att om någon inte är med i a-kassan så är det inget problem om hon eller han inte får a-kassa?

    Däremot är det ett problem att anslutningsgraden är så låg, liksom att det är svårt att komma in i systemet. Båda problemen har ju regeringen jobbat med. Även om jag tycker att obligatorisk a-kassa var ett korkat förslag så var det åtminstone ett försök att åtgärda ett problem; ett problem som socialdemokraterna ignorerat de senaste 20 åren.

    Jag tycker att det finns många saker som är problematiskt med a-kassan, däribland:

    Att studerandevillkoret togs bort. Denna del försämrades redan under socialdemokraterna men även om jag stöder alliansen i stort så tycker jag att detta var ett dåligt beslut.
    Att det är så svårt att komma in i a-kassan. Med både medlemsbillkor och arbetsvillkor så är det många arbetslösa som aldrig kommer in i systemet, och därmed aldrig kan dra nytta av a-kassan.
    Att det lägsta beloppet är så lågt. Jag tycker att nuvarande tak är precis lagom (tjänar man mer har man råd med en tilläggsförsäkring) men det lägsta beloppet går inte att leva på (överleva, ja, men inte leva)
    Den korta perioden som man kan deltidsstämpla. Jag tycker att man ska uppmuntra folk att arbeta. Om deltidsarbete är det enda man kan få för tillfället så bör man kunna stämpla upp resten. Detta även för säsongsarbete.
    Att det blivit svårare att få en förlängd period. När jag själv var arbetslös gick jag in på min andra 300-dagarsperiod innan jag fick ett nytt jobb. En gräns på 300 dagar hade varit en ekonomisk katastrof för mig.

    Jag vidhÃ¥ller dock att a-kassan är underfinansierad. Den bör betraktas som en försäkring och dÃ¥ ska den finansieras av medlemsavgifter av de som är medlemmar. Arbetsmarknadsavgiften kommer frÃ¥n alla som arbetar — oavsett om de är medlemmar eller ej — och kan därmed inte betraktas som avgifter till a-kassan.

    Hade a-kassan varit helt avgiftsfinansierad hade dessutom kassorna själva bestämt villkoren, men nu har man avhänt sig den möjligheten eftersom man är beroende av statliga bidrag.

    Vad gäller TCO:s S-märkning så får man konstatera att TCO oftare håller med socialdemokraterna än de borgerliga och TCO:s nuvarande ordförande är socialdemokrat, liksom Björn Rosengren, liksom Lennart Bodström, liksom Harald Adamsson, liksom Ruben Wagnsson. De enda två TCO-ordförande som jag är osäker på är Inger Olsson och Otto Nordenskiöld.

    Saco har inte samma partipolitiska anknytning (även om Jörgen Ullenhag är folkpartist) och gÃ¥r man ner i medlemsorganisationerna (exempelvis CF — eller Sveriges Ingenjörer som det heter numera — som jag själv är medlem i) sÃ¥ har man inte samma partipolitiska prägling pÃ¥ sina utspel.

  4. Mats,

    men om det är andelen av de arbetslösa som sjunkit till 58% så är ju DN:s siffror fel, vilket var det jag anmärkte på i första hand. Det DN skrev var nämligen:

    Bara drygt hälften av dem som är med i a-kassan har rätt till ersättning över huvud taget.

    För du måste väl inse att om någon inte är med i a-kassan så är det inget problem om hon eller han inte får a-kassa?

    Däremot är det ett problem att anslutningsgraden är så låg, liksom att det är svårt att komma in i systemet. Båda problemen har ju regeringen jobbat med. Även om jag tycker att obligatorisk a-kassa var ett korkat förslag så var det åtminstone ett försök att åtgärda ett problem; ett problem som socialdemokraterna ignorerat de senaste 20 åren.

    Jag tycker att det finns många saker som är problematiskt med a-kassan, däribland:

    • Att studerandevillkoret togs bort. Denna del försämrades redan under socialdemokraterna men även om jag stöder alliansen i stort sÃ¥ tycker jag att detta var ett dÃ¥ligt beslut.
    • Att det är sÃ¥ svÃ¥rt att komma in i a-kassan. Med bÃ¥de medlemsbillkor och arbetsvillkor sÃ¥ är det mÃ¥nga arbetslösa som aldrig kommer in i systemet, och därmed aldrig kan dra nytta av a-kassan.
    • Att det lägsta beloppet är sÃ¥ lÃ¥gt. Jag tycker att nuvarande tak är precis lagom (tjänar man mer har man rÃ¥d med en tilläggsförsäkring) men det lägsta beloppet gÃ¥r inte att leva pÃ¥ (överleva, ja, men inte leva)
    • Den korta perioden som man kan deltidsstämpla. Jag tycker att man ska uppmuntra folk att arbeta. Om deltidsarbete är det enda man kan fÃ¥ för tillfället sÃ¥ bör man kunna stämpla upp resten. Detta även för säsongsarbete.
    • Att det blivit svÃ¥rare att fÃ¥ en förlängd period. När jag själv var arbetslös gick jag in pÃ¥ min andra 300-dagarsperiod innan jag fick ett nytt jobb. En gräns pÃ¥ 300 dagar hade varit en ekonomisk katastrof för mig.

    Jag vidhÃ¥ller dock att a-kassan är underfinansierad. Den bör betraktas som en försäkring och dÃ¥ ska den finansieras av medlemsavgifter av de som är medlemmar. Arbetsmarknadsavgiften kommer frÃ¥n alla som arbetar — oavsett om de är medlemmar eller ej — och kan därmed inte betraktas som avgifter till a-kassan.

    Hade a-kassan varit helt avgiftsfinansierad hade dessutom kassorna själva bestämt villkoren, men nu har man avhänt sig den möjligheten eftersom man är beroende av statliga bidrag.

    Vad gäller TCO:s S-märkning så får man konstatera att TCO oftare håller med socialdemokraterna än de borgerliga och TCO:s nuvarande ordförande är socialdemokrat, liksom Björn Rosengren, liksom Lennart Bodström, liksom Harald Adamsson, liksom Ruben Wagnsson. De enda två TCO-ordförande som jag är osäker på är Inger Olsson och Otto Nordenskiöld.

    Saco har inte samma partipolitiska anknytning (även om Jörgen Ullenhag är folkpartist) och gÃ¥r man ner i medlemsorganisationerna (exempelvis CF — eller Sveriges Ingenjörer som det heter numera — som jag själv är medlem i) sÃ¥ har man inte samma partipolitiska prägling pÃ¥ sina utspel.

Comments are closed.