Landsm̦tesmotioner del 1 РArvsmonarkin

Uppdatering: Läs (och diskutera) även motionerna kring statsskick på landsmötesbloggen.

19-22 november har Folkpartiet landsmöte i Växjö, och jag har till landsmötet skrivit nÃ¥gra motioner. Tyvärr har jag fÃ¥tt avslag — eller anses besvarat — pÃ¥ allihop frÃ¥n partistyrelsen, men jag tänkte ta upp dem här i vilket fall, inklusive partistyrelsens svar.

Den första motionen handlar om arvsmonarkin:

B21. Avskaffa arvsmonarkin

Motionär: Mattias Lönnqvist, Sundbyberg

Förslag till landsmötesbeslut:

  1. att Folkpartiet tar ställning för ett avskaffande av arvsmonarkin
  2. att statsöverhuvudet – oavsett dess titel – ska väljas i offentliga val

Inom Folkpartiet liberalerna finns många republikaner och jag är själv medlem i Republikanska föreningen. Trots att det är många politiker under årens lopp som sagt sig vara för en republik och ett avskaffande av monarkin så är Sverige fortfarande ett land där ämbetet statsöverhuvud går i arv i stället för att väljas eller tillsättas baserat på meriter och/eller formell kompetens.

Vid diskussioner kring republik kontra monarki förs ofta traditionsargumentet fram, där det framhålls att det är en fin tradition som vi borde bevara. Men, om vi ska se till traditioner så var det först med Gustav Vasa som arvsmonarkin infördes. Innan detta valdes vår kung vid Mora ting, som ägde rum vid Mora sten. Efter att tinget hade valt konung nedtecknades detta på Mora stenar och det finns i dag
dokumenterat konungaval ända tillbaks till år 1275 (Magnus Ladulås). Ser vi till den äldre Västgötalagen kan vi där från slutet av 1200-talet hitta texten ”Sveaer egho konung at taka ok sva vraekea”.

Den allvarligaste kritiken som republikaner för fram emot monarkin är just att ämbetet ärvs och att vårt statsöverhuvud inte valts av någon i dag levande person. De enda som möjligen kunna sägas ha valt vår nuvarande kung är riksdagarna i Örebro, som den 21 augusti 1810 valde Jean Baptiste Bernadotte till ny kronprins i Sverige.

Vi kan alltså konstatera att med några få undantag har ämbetet statsöverhuvud gått i arv de senaste 500 åren, men vi kan också konstatera att monarki historiskt sett inte inneburit arvsmonarki utan att vi flera gånger valt kung; även om en majoritet av dessa skett innan arvsmonarkin infördes av Gustav Vasa.

Det skulle därmed vara möjligt att åtgärda den största bristen som vi har med arvsmonarki -– och därmed blidka republikaner som undertecknad -– samtidigt som vi bibehåller en tradition som många ser som viktig. Detta genom att avskaffa arvsmonarkin och i stället välja kung.

Hur långa dessa mandatperioder bör vara, liksom hur många gånger man kan omvald, är dock inte fokus för denna motion utan här vill jag enbart lyfta diskussionen och ge en inriktning.

PÃ¥ detta svarade partistyrelsen:

I motion B21 föreslås att arvsmonarkin avskaffas och att statsöverhuvudet oavsett titel ska väljas i offentliga val. Motionären anför att arvsmonarkin infördes under Gustav Vasas tid som kung och att kungar innan detta valts vid ting vid Mora stenar. Motionären förespråkar att partiet tar ställning för en återgång till ett system där monarken väljs i stället för att titeln ärvs men anför inga detaljerade förslag avseende längd på mandatperioder eller liknande.

Partistyrelsen vill i detta sammanhang påminna om att liberalismen i Europa uppstod på 1700-talet bland annat som en reaktion mot kungligt envälde. Svenska liberaler införde allmän och lika rösträtt i Sverige i strid med monarkin och högern. Liberalernas duster med inskränkta monarker var stundtals hård. Särskilt uppmärksammad är Gustav V:s borggårdskupp 1914 som resulterade i att den liberale statsministern Karl Staaff avgick i protest mot kungens antiparlamentariska
agerande.

Också efter det att parlamentarismen i realiteten har införts har kungamakten försökt att spela en politisk roll, exempelvis under den så kallade midsommarkrisen 1941 rörande tysk transitering på svensk järnväg.

Den nuvarande grundlagen slår fast att Sverige är en konstitutionell monarki enligt vilken statschefen enbart har ceremoniella och representativa uppgifter. Detta är resultatet av den s.k. Torekov-kompromissen 1970, som bland annat Folkpartiet ställde sig bakom. Partistyrelsen konstaterar att Torekov-kompromissen innebär att statschefen saknar makt. Monarkins maktställning i det politiska systemet är således redan undanröjd.

Avseende inskränkningarna i regentens och tronarvingens rättigheter kan partistyrelsen konstatera att de upphör att gälla om regentens eller tronarvinge abdikerar eller frånsäger sig sin plats i successionsordningen. Folkpartiet har även i riksdagen (motion 2003/04:K290) tagit ställning för att kravet på regentens religiösa tillhörighet ska tas bort.

Även om det går att anföra principiella argument mot arvsmonarkin anser partistyrelsen att Torekov-kompromissen visat sig fungera väl och har ett starkt folkligt stöd. Det saknas alltså anledning att i dag väcka frågan om statsskickets
grunder.

Partistyrelsen föreslår med detta att motion B18, B19, B20 och B21 avslås.

Här menar jag att partistyrelsens resonemang skulle kunna ha ett värde om det vore korrekt, men att det inte är korrekt. Torekov-överenskommelsen tog bort monarkens formella makt, men inte den informella.

Det innebär att kungen (och drottningen) de facto har en makt och att de bÃ¥de kan pÃ¥verka politiken i Sverige och faktiskt gör det. Det gÃ¥r inte att skapa ett statsöverhuvud som saknar makt helt — eftersom den informella makten hela tiden finns där — och därmed faller hela tanken med Torekov-kompromissen.

Partistyrelsen borde ha analyserat igenom frågan fullständigt och yrkat bifall till min motion eller yrkat bifall på någon av motionerna om republik, exempelvis motion B19.

6 thoughts on “Landsmötesmotioner del 1 – Arvsmonarkin

  1. Japp Mattias, arvsmonarkin är något konstigt, på överfladen överflödigt och onyttigt och börda logisk set avskaffas.

    Men jag gillar det ändå.

    Ett av problemen med ett vald statsöverhuvud är att det alltid vill dela en befolkning. NÃ¥gon tycker vedkommande är bra, andra tycker vedkommande gör allting fel. Man har inte det där neutrala samlingspunkt där man kan säga: ”Se – det är VÃ…RT statsöverhuvud, en representant för VÃ…RT land, VÃ…RA värderinger, VÃ…R representant i världen”.

    I andra sammanhäng gör det det förbaskad svårt att kritisera ett statsöverhuvud. Pröva att kritisera Nicolas Sarkozy och hans politik och vupti! blir det av många tolkad som en kritik av Frankrike och fransmän. Eller kritisera Obamas politik och man är en USA-hatare. Det är annorlunda enkelt att kritisera Reinfeldt utan att bli beskyllt för att hata Sverige.

    Dessutom (om man bortser från USA, Island och Finland) så verkar det som om institutionella monarkier kombinerad med demokrati skapar bemärkelsevärdiga stabile samhälle. Jag tror att det hänger ihop med argumenten ovan.

  2. Japp Mattias, arvsmonarkin är något konstigt, på överfladen överflödigt och onyttigt och börda logisk set avskaffas.

    Men jag gillar det ändå.

    Ett av problemen med ett vald statsöverhuvud är att det alltid vill dela en befolkning. NÃ¥gon tycker vedkommande är bra, andra tycker vedkommande gör allting fel. Man har inte det där neutrala samlingspunkt där man kan säga: ”Se – det är VÃ…RT statsöverhuvud, en representant för VÃ…RT land, VÃ…RA värderinger, VÃ…R representant i världen”.

    I andra sammanhäng gör det det förbaskad svårt att kritisera ett statsöverhuvud. Pröva att kritisera Nicolas Sarkozy och hans politik och vupti! blir det av många tolkad som en kritik av Frankrike och fransmän. Eller kritisera Obamas politik och man är en USA-hatare. Det är annorlunda enkelt att kritisera Reinfeldt utan att bli beskyllt för att hata Sverige.

    Dessutom (om man bortser från USA, Island och Finland) så verkar det som om institutionella monarkier kombinerad med demokrati skapar bemärkelsevärdiga stabile samhälle. Jag tror att det hänger ihop med argumenten ovan.

  3. Jan,

    fast det är ju inte direkt som så att alla gillar kungen nu heller. Jag gillar honom exempelvis inte.

    Dessutom kommer inte skillnaden att bli så jättestor på ett kortare perspektiv. Skulle vi ha kungaval idag så skulle CG vinna och skulle vi ha val om 10 år så skulle Vickan vinna.

    Däremot skulle det bli en skillnad på ett längre perspektiv och framförallt så skulle vi ha valt vårt statsöverhuvud.

    Jag tror dessutom inte att vem man kan kritisera har sÃ¥ mycket med om personen är vald eller ej. Prova att kritisera kungen i Thailand, exempelvis 🙂

    Istället tror jag att det har med traditioner i landet. I Usa och Frankrike ses kritik mot presidenten som kritik mot landet, men i Sverige eller Finland ses kritik mot statsöverhuvudet som kritik mot personen.

    Skulle din teori stämma skulle ju Finland agera som Usa eller Frankrike, eftersom de faktiskt har en vald president.

  4. Jan,

    fast det är ju inte direkt som så att alla gillar kungen nu heller. Jag gillar honom exempelvis inte.

    Dessutom kommer inte skillnaden att bli så jättestor på ett kortare perspektiv. Skulle vi ha kungaval idag så skulle CG vinna och skulle vi ha val om 10 år så skulle Vickan vinna.

    Däremot skulle det bli en skillnad på ett längre perspektiv och framförallt så skulle vi ha valt vårt statsöverhuvud.

    Jag tror dessutom inte att vem man kan kritisera har sÃ¥ mycket med om personen är vald eller ej. Prova att kritisera kungen i Thailand, exempelvis 🙂

    Istället tror jag att det har med traditioner i landet. I Usa och Frankrike ses kritik mot presidenten som kritik mot landet, men i Sverige eller Finland ses kritik mot statsöverhuvudet som kritik mot personen.

    Skulle din teori stämma skulle ju Finland agera som Usa eller Frankrike, eftersom de faktiskt har en vald president.

  5. Enbart en kuriositet

    Torekovskompromissen borde heta ”Hallands Väderö-kompromissen”. Visserliggen bodde delegationen pÃ¥
    Hotell Kattegat i Torekov perioden då den tillkom. Men kompromissbeslutet i sig togs vid ett skrangligt
    fikabord (John och Emilia Sjölins Väderöcafé)på Hallands Väderö, dit delegationen förlagt sin arbetsdag.
    Ön ligger 20 minuters båttur utanför Torekov. Korparna på Kallskärslid, Väderöns högsta punkt, kan inte
    ofta nog påpeka denna stornationella händelses geografiska hemvist. Korparna bekänner sig till asalärar, ättlingar till guden Oden som de är, men kan faktiskt kombinera detta med att vara Folkpartiets gynnar.
    Se vidare om deras synpunkter i http://horsakistan.blogg.se.

    Hälsningar

    Jarl Henrysson

  6. Enbart en kuriositet

    Torekovskompromissen borde heta ”Hallands Väderö-kompromissen”. Visserliggen bodde delegationen pÃ¥
    Hotell Kattegat i Torekov perioden då den tillkom. Men kompromissbeslutet i sig togs vid ett skrangligt
    fikabord (John och Emilia Sjölins Väderöcafé)på Hallands Väderö, dit delegationen förlagt sin arbetsdag.
    Ön ligger 20 minuters båttur utanför Torekov. Korparna på Kallskärslid, Väderöns högsta punkt, kan inte
    ofta nog påpeka denna stornationella händelses geografiska hemvist. Korparna bekänner sig till asalärar, ättlingar till guden Oden som de är, men kan faktiskt kombinera detta med att vara Folkpartiets gynnar.
    Se vidare om deras synpunkter i http://horsakistan.blogg.se.

    Hälsningar

    Jarl Henrysson

Comments are closed.