Kultursamråd i Folkpartiet

Det här inlägget har en ganska FP-intern karaktär, så den som inte är medlem i FP och/eller inte har åsikter om Folkpartiets kulturpolitik kan sluta läsa här.


För er som är kvar; partiets samråd utgick från att antal punkter, som du kan läsa i dokumentet
Samråd om kulturpolitiken (PDF).

Utifrån detta skrev jag ner mina kommentarer kring detta. Jag publicerar mina svar av två skäl:

  1. Dels tycker jag att många av frågeställningarna är intressanta, och förtjänar att lyftas
  2. Dels ger det en bild av vad jag tycker i vissa kulturfrågor

Jag tror att mina svar ska vara förståeliga även om man inte läst dokumentet ovan, men jag rekommenderar att man läser det ändå. Om inte annat för att det är intressant. Eftersom dokumentet legat upplagt på Folkpartiets webbsidor ett bra tag tror jag inte att någon har invändningar mot att jag lägger upp det även här.

Kapitel 2: Barn och ungdomar

  • Det är positivt att Folkpartiet lyfter kultur- och musikskolorna som fyller en viktig funktion. Den frÃ¥ga jag tycker att man ska lyfta här är dock om denna verkligen är tillgänglig för alla. Skulle man kunna tänka sig att kultur- och musikskolorna borde ha ett mindre utbud (ett basutbud) som är gratis för alla, men att detta givetvis fÃ¥r kompletteras med avgifter för sÃ¥dant som ligger utanför basutbudet.
  • Vi har inom grundskolan sett vilken positiv effekt det givit att ha olika aktörer. Skulle man kunna bredda utbud (och former) inom kultur- och musikskolan genom att uppmuntra fler aktörer som erbjuder detta. Skulle en kultur- och musik-check (eller nÃ¥got annat system där brukaren styr) kunna leda till en sÃ¥dan mÃ¥ngfald av aktörer?
  • Jag saknar helt diskussionen kring nätet som kulturförmedlare och kulturplattform. Nätet ger bÃ¥de möjlighet att nÃ¥ ut med smalare kulturformer till fler liksom att utjämna geografiska skillnader. Att i en kulturskola kunna ägna sig Ã¥t filmskapande kanske är möjligt i en storstad, men blir svÃ¥rare i en landsortskommun där för fÃ¥ barn har detta intresse. Genom att ha workshops, föreläsningar, etc, via nätet skulle fler barn kunna fÃ¥ tillgÃ¥ng till detta. Nätet som kulturförmedlare skulle även kunna handla om att musik- och kulturskolan erbjuder möjlighet att spela in föreställningar/konserter/utställningar/etc och att lägga ut dem pÃ¥ nätet. Vore det inte spännande om det pÃ¥ musikskolan.se fanns möjlighet att fÃ¥ se olika framträdanden som gjorts av musikskoleelever?
  • Vidare saknar jag en hel del kulturformer i detta kapitel. Även film, drama och spel är kulturformer. Hur kan man via kulturformen spel (som mÃ¥nga barn och ungdomar uppskattar) fÃ¥ en ingÃ¥ng in i andra kulturformer? Kan vi knyta ihop olika kulturformer; exempelvis drama med rollspel (och dÃ¥ särskilt lajv, dvs levande rollspel) ?

Kapitel 3: Kulturskaparnas villkor

  • Här är ett rent faktafel där det anges att ”Genom illegal fildelning gÃ¥r upphovsmannen miste om frukterna av sitt arbete och äganderätten kränks”. Det finns nämligen inga fakta som talar för att upphovsmännen faktiskt förlorar pengar pÃ¥ den fildelning (legal eller illegal) som sker idag, utan snarare verkar det vara tvärtom, dvs att upphovsrättsinnehavarna tjänar pÃ¥ det. Givetvis kan partiet fortfarande vara motstÃ¥ndare till illegal fildelning av principiella skäl, men dÃ¥ bör argumentation utgÃ¥ frÃ¥n det och inte frÃ¥n inkorrekta fakta.
  • Dessutom mÃ¥ste frÃ¥gan om integritetsperspektivet in här. Vid en konflikt mellan upphovsrätt och integretiet; vad har dÃ¥ företräde? I dagsläget (med exempelvis Ipred-lagen) har Folkpartiet ensidigt tagit
    ställning för upphovsrätten och mot integriteten, vilket för mig framstår som ett väldigt konstigt ställningstagande av ett liberalt parti.

Kapitel 5: Läsning

  • Ett problem i dagsläget är den variation i kvalitet, tillgänglighet och utbud som finns i biblioteksverksamheten. Vi vet att vissa kommuner är jätteduktiga pÃ¥ att arbeta med dessa frÃ¥gor och med resultatet att man har en hög utlÃ¥ningsfrekvens. Andra kommuner, däribland min egen, är dÃ¥liga pÃ¥ det och har väldigt dÃ¥liga siffror för utlÃ¥ning. Hur kan vi pÃ¥ nationell nivÃ¥ stötta de kommuner som har problem här, och hur kan vi stötta de barn och ungdomar som bor i en kommun som inte tar sitt ansvar?
  • Vad som skulle kunna hjälpa i viss mÃ¥n i ovanstÃ¥ende fall, och som dessutom har flera värden, är att se hur pÃ¥ vi kan anamma ny teknik och modern kommunikation. Skulle det vara möjligt att ha utlÃ¥ning även över nätet där man skulle kunna ladda ner böcker i ljudboksformat eller textformat, och hur löser vi i sÃ¥dana fall frÃ¥gan kring Ã¥terlämning? Skulle kan kunna köra nÃ¥gra pilotprojekt med läsplattor, exempelvis Amazon Kindle som blivit en stor framgÃ¥ng i Usa och som kraftigt ökat Amazons försäljning av böcker.

Kapitel 6: Kultur som soft power

  • Här menar jag att det är viktigt att ett eventuellt stöd handlar om att stötta utövare och inte att staten ska gÃ¥ ut och marknadsföra. Det är alltsÃ¥ ok — och till och med bra — om staten förmedlar internationella kontakter, bidrar med olika former av stöd, etc, men staten ska inte ha en central ”propagandabyrÃ¥” som gör reklam för svenska kulturutövare.
  • Vi fÃ¥r inte heller glömma nyttan av internationellt utbyte där vi ger svenska kulturutövare möjligheten att utöva sin kulturform i andra länder samtidigt som vi ger utländska kulturutövare möjligheten att göra samma sak i Sverige.

Kapitel 7: Kulturens finansiering

  • Här ser jag ingen risk i att det politiska systemets makt minskar pÃ¥ kulturomrÃ¥det utan jag ser det som positivt och eftersträvansvärt.
  • För att fÃ¥ in fler finansiärer bör det finnas möjlighet till skatteavdrag för bidrag till kulturen, och kultur och idrott bör ha samma villkor och regler.

Kapitel 9: Folkbildning

  • Ny teknik och nya kommunikationsformer har flera betydelser, varav jag tagit upp tvÃ¥ exempel (ett i kapitel 2, ett i kapitel 5) tidigare. Rent generellt innebär utvecklingen en demokratisering av kunskap, där mer kunskap blir tillgänglig för fler. Nackdelen är dock att bruset blir större, dvs risken att fÃ¥ felaktig information ökar; vilket vi bland annat kan se i den mytbildning som skapats kring vaccinering.
  • Rent generellt ger nätet en möjlighet att sprida kunskaper och erfarenheter till bredare kretsar. Man behöver inte längre bo i en storstad för att kunna gÃ¥ en kvällskurs i japanska, utan via nätet skulle det kunna bli tillgängligt för alla.